Aftonbladet
Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör
Startsidan / Debatt

Västvärlden måste hålla sina fagra löften

Det är på tiden att vi ser till att frågan om hållbar utveckling blir en internationell realitet och inte bara en tilltalande tanke, skriver EU-kommissionären Margot Wallström på Aftonbladet Debatt i dag inför det världstoppmöte som startar i Johannesburg i dag.
EN AV FÖRLORARNA Det krävs politiska åtgärder för att få en hållbar utveckling i världen. En global handlingsplan som inte bara gynnar vissa länder utan tar tag i problem med svält, tillgång till rent vatten och andra miljöfrågor.   EN AV FÖRLORARNA Det krävs politiska åtgärder för att få en hållbar utveckling i världen. En global handlingsplan som inte bara gynnar vissa länder utan tar tag i problem med svält, tillgång till rent vatten och andra miljöfrågor. Foto: AP

Världstoppmötet om hållbar utveckling, som börjar i dag i Johannesburg, Sydafrika, inträffar tio år efter den banbrytande världsmiljökonferensen i Rio de Janeiro, Brasilien. Vid denna konferens 1992 gavs frågan om en hållbar utveckling en självklar plats på den politiska kartan. Där utarbetades också nya begrepp och arbetsmetoder som sedan dess har styrt miljöpolitiken i världen.

Vi måste emellertid ha klart för oss att de framsteg som gjorts sedan Rio inte är så stora som vi skulle önska. Därför gör Europeiska unionen, EU, en kraftsamling för att försöka se till att mötet i Johannesburg blir framgångsrikt.

1992 års världsmiljökonferens hölls under en epok som präglades av optimism. Berlinmuren hade fallit och det kalla kriget höll på att förpassas till historieböckerna.

 

Tio år senare har förhoppningarna dämpats och bilden ser mycket annorlunda ut. Många känner sig osäkra och hotade av krafter som de inte kan påverka. De känner sig utestängda från det välstånd som globaliseringen har skänkt somliga, men inte alla.

 

De känner sig alienerade från sina politiker och den politiska processen. Attackerna den 11 september skakade världssamfundet.

Vi inser alla att det är fattigdom som är grogrunden för terrorism, men vi kämpar fortfarande för att hitta lösningar. Kort sagt verkar uppdelningen mellan vinnare och förlorare skarpare i dag än vad den gjorde 1992.

 

Vid världstoppmötet i Johannesburg bör man därför utarbeta en omfattande dagordning för förändring som kan användas under de närmaste årtiondena. Mötet innebär både en chans och ett ansvar för världens ledare. Den utmaning de står inför är att infria löftena från världsmiljökonferensen i Rio och uppnå målen i FN:s millenniedeklaration för att utrota fattigdomen och förbättra människors levnadsstandard genom hållbara produktions- och konsumtionsmönster samt se till att alla får ta del av globaliseringens vinster.

Tre viktiga beslut håller på att förberedas för Johannesburg:

 

1 För det första rör det sig om en politisk deklaration som ska bekräfta att världens ledare förbinder sig att verka för en hållbar utveckling. Denna dek- laration är grundläggande eftersom den innebär att ledarna kan hållas ansvariga för det de sedan gör för att skapa en hållbar utveckling.

 

2 För det andra håller en handlingsplan för hållbar utveckling på att utarbetas. Den kommer att omfatta de mål och tidsplaner som skall styra det internationella arbetet för en hållbar utveckling under de närmaste årtiondena.

 

3 För det tredje måste kriterier fastställas för hur man skall upprätta och övervaka partnerskap mellan regeringar, finansiella institutioner, näringslivet och det civila samhället i syfte att genomföra de åtgärder och politiska åtaganden som man beslutar om i Johannesburg.

EU är fast beslutet att se till att världstoppmötet blir en framgång. Vi vill uppnå ett globalt avtal som bygger vidare på de framsteg som nyligen gjordes i Monterrey för att tillhandahålla mer utvecklingsstöd och i Doha för att förbättra marknadstillträdet.

EU:s trovärdighet på den multilaterala scenen grundas inte bara på våra åtaganden från Doha och Monterrey utan även på vårt arbete med att vidareutveckla de åtaganden som gjordes i Rio.

Vi försöker omsätta de vackra orden i handling genom att utarbeta nya metoder för att få ekonomisk politik, socialpolitik och miljöpolitik att verka i samma riktning och bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring.

Jag är självklart mycket glad över att Europeiska gemenskapen och alla dess 15 medlemsstater den 31 maj ratificerade

Kyotoprotokollet. Det var ett historiskt ögonblick i våra strävanden för att motverka klimatförändringarna och samtidigt en viktig signal inför världstoppmötet. Ratificeringen bekräftar att EU och dess samtliga medlemsstater är fast beslutna att finna multilaterala lösningar på globala problem.

 

Världsmiljökonferensen i Rio 1992 hade en räckvidd som var häpnadsväckande men inte obegränsad. Rio var uttryckligen en konferens om miljö och utveckling. Det viktigaste genombrottet var att man lyckades koppla samman miljö och utveckling genom begreppet hållbarhet. Under den korta tid som återstår till världstoppmötet om hållbar utveckling bör man se till att detta främst inriktas på miljö och utveckling.

EU stöder därför FN:s generalsekreterares förslag om att världstoppmötet bör göra påtagliga framsteg inom fem nyckelområden som är av övergripande betydelse för en hållbar utveckling: vatten, energi, hälsa, jordbruk och biologisk mångfald.

 

Som kommissionsledamot med ansvar för miljö är jag givetvis särskilt engagerad i de miljöfrågor som skall diskuteras i Johannesburg.

Världstoppmötet kommer visserligen inte att handla uteslutande om miljön, men miljöfrågorna måste få en framträdande plats på dagordningen i Johannesburg. Jag vill belysa fem prioriterade områden som EU vill att världstoppmötet skall fatta beslut om.

  För det första behöver vi ett tydligt mål och en tydlig tidsram för en hållbar försörjning av rent dricksvatten och tillgång till sanitära anläggningar. Vårt mål bör vara att antalet människor som saknar tillgång till rent vatten och sanitära anläggningar skall halveras fram till 2015.

  För det andra behöver vi fastställa ett mål och vidta åtgärder för att öka användningen av förnybar energi. Vår målsättning är att de förnybara energikällornas andel av den primära energiförsörjningen 2010 skall ha ökat till minst 15 procent. Dessutom vill vi öka energieffektiviteten och främja användningen av renare, effektivare teknik för fossila bränslen.

  För det tredje verkar EU för att ett tioårigt handlingsprogram ska utarbetas för att påskynda övergången till hållbar konsumtion och produktion. Industriländerna bör gå i främsta ledet och ändra sina ohållbara mönster mot en effektivare resursanvändning i produktionsprocesser och livsföring.

  För det fjärde verkar vi för politiska åtaganden för att senast 2015 hejda och vända dagens trend, som leder till förlust av naturresurser och minskad biologisk mångfald, genom en hållbar och integrerad förvaltning av naturresurser.

  För det femte krävs ytterligare åtgärder för att hantera farliga kemikalier. Senast 2020 bör kemikalier användas och produceras på ett sätt som innebär att de inte orsakar några betydande negativa effekter på människors hälsa och miljön.

 

Mycket står alltså på spel i Johannesburg och vi vet att diskussionerna kommer att bli svåra. EU vill att världstoppmötet ska sända ett tydligt politiskt budskap om att det är nödvändigt att se till att globaliseringen görs mer hållbar för alla och att enas om åtgärder för att uppnå detta mål.

Det är på tiden att vi ser till att frågan om en hållbar utveckling blir en internationell realitet och inte bara en tilltalande tanke.

Margot Wallström (EU-kommissionär)
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet