ÅSIKT

Hans Karlsson, så får du svenskarna friskare

DEBATT

Över hundra miljoner kronor som är anslagna för rehabilitering av långtidssjukskrivna används inte.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Trots att många tusen långtidssjukskrivna människor väntat mer än åtta månader på rehabilitering.

I dag presenterar Ingemar Alserud, vd för Lernia och Torsten Håkansta, vd för Proliva-koncernen, nya siffror på Aftonbladet Debatt som avslöjar hur pengarna fastnar i försäkringskassans byråkrati.

Om försäkringskassan inte ens idag använder de pengar som öronmärkts för rehabilitering, hur ska då mer pengar lösa problemet? skriver de.

Hans Karlsson, ny minister med ansvar för folkhälsan, bland välmående druvor i sitt växthus på Öland. Nu måste han samla alla som har erfarenhet och är insatta i problemen med den växande svenska ohälsan, skriver Ingemar Alserud och Torsten Håkansta.
Foto: MATHS BOGREN
Hans Karlsson, ny minister med ansvar för folkhälsan, bland välmående druvor i sitt växthus på Öland. Nu måste han samla alla som har erfarenhet och är insatta i problemen med den växande svenska ohälsan, skriver Ingemar Alserud och Torsten Håkansta.

Med Hans Karlsson, arbetsmarknadsminister med ansvar för bland annat ohälsan, får regeringen en efterlängtad förstärkning i form av erfarenhet av konkreta och jordnära lösningar vid förhandlingsbordet. Göran Persson är bara att gratulera.

Vi uppmanar nu Hans Karlsson att rivstarta genom att engagera alla krafter i diskussionen om hur vi ska lösa Sveriges viktigaste akuta fråga – ohälsotalen.

Sjukfrånvaron i arbetslivet ska halveras fram till år 2008 säger regeringen i den nya budgetpropositionen. Bland annat ska det ske via en halv miljard extra till försäkringskassorna. Krafttagen är givetvis värda en stor applåd.

Samtidigt står det oroväckande klart att dessa extrapengar inte kommer att kunna hjälpa de mer än 115 000 personer som nu varit sjukskrivna i mer än ett år.

Försäkringskassan fick för i år 934 miljoner kronor för rehabiliteringstjänster. Enligt de senaste prognoserna kommer 46 av dessa miljoner inte att utnyttjas innan året är slut. Detta trots att antalet långtidssjukskrivna är fler än någonsin, och trots att de sjukskrivna som verkligen får rehabilitering i genomsnitt tvingas vänta i åtta månader.

Till den siffran ska läggas de 90 miljoner kronor som försäkringskassorna fick över i fjolårets rehabiliteringsbudget. Sammanlagt är det alltså 136 rehabiliteringsmiljoner på två år som aldrig har kommit de sjukskrivna till godo trots det stora behovet.

Enligt helt färsk statistik från Riksförsäkringsverket är skillnaderna mellan länen än mer upprörande. Med hänsyn tagen till utbetalningar som gjorts under årets två första kvartal, visar RFV:s prognos för hela året att försäkringskassan i till exempel Stockholms län kommer att ha hela 77 outnyttjade miljoner vid årets slut.

Motsvarande siffra i exempelvis Västra Götalands län är 31 miljoner. Samtidigt finns det län som Jönköping, Blekinge, Dalarna och Västerbotten, där prognosen visar att de kommer att använda alla medel som de blivit tilldelade.

Slutsatsen av detta är antingen att försäkringskassorna saknar kompetens att ge rehabilitering till dem som behöver det, eller att RFV är oförmöget till omfördelning av befintliga medel inom organisationen. Oavsett vilken slutsats som är korrekt, är det ett hån mot den enskilde arbetstagaren som tvingas gå sjukskriven månad efter månad p g a brister i försäkringskassans organisation.

Överhuvudtaget har en stor del av debatten fokuserats på samhällsekonomi, resurser och arbetsgivaransvar. Men om försäkringskassan inte ens i dag använder de pengar som öronmärkts för rehabilitering, hur ska då mer pengar lösa problemet?

Nu lider en hel del långtidssjukskrivna människor i onödan. Värst drabbade av alla är kvinnor inom den offentliga sektorn. Bland lärare har långtidssjukskrivningarna fördubblats sedan 1994 enligt Kommunförbundets statistik. Pengarna finns ofta, vård- och utbildningsalternativ finns likaså. Den stora bristen är samordningen av de instanser som kan hjälpa den sjukskrivna.

I dag är politiker, arbetsgivare, vårdgivare, försäkringsbolag, utbildningsföretag och ytterligare ett antal parter dagligen engagerade i arbetet för att lösa problemen med långtidssjukskrivningarna.

Ingen av dem har var för sig några heltäckande lösningar vilket kräver att det finns en fungerande samordning där respektive aktörer förstår sin egen och de övrigas roller. Dessvärre haltar samordningen på ett oacceptabelt sätt och det är den lilla människan som hamnar i kläm.

För en långtidssjukskriven undersköterska som känner ångest bara hon tänker på jobbet är fakta följande: de parter som tillsammans kan bidra till att hon ska få sin fysiska och psykiska hälsa tillbaka har aldrig suttit ner tillsammans vid samma bord.

Samordningen måste bli bättre och greppen måste bli bredare. Tyvärr pekar de inledande tecknen snarast på motsatsen. Det trepartssammanträde som regeringen har utlyst mellan regeringen, facket och näringslivet är redan framflyttat från den 11 oktober till ett nytt okänt datum. Detta trots att gruppen inte har mötts sedan augusti.

Vi föreslår nu följande. Regeringen, med Hans Karlsson i spetsen, måste göra nästa trepartssammanträde till ett flerpartssammanträde. Bjud in företag som arbetar med rehabilitering och utbildning. Dessa har en betydande erfarenhet och förmåga till nytänkande som inte utnyttjats i arbetet hittills. Bjud också in representanter från försäkringsbolag och bjud in dem som arbetar med den fysiska och psykiska vården.

Regeringen tog ett viktigt

första steg genom den ekonomiska storsatsningen på långtidssjukskrivningarna. Men problemet är mänskligt och nästa naturliga steg för att ge tusentals svenskar självkänslan och arbetsglädjen tillbaka handlar inte om pengar. Det handlar istället om att samla alla som är insatta i detta komplicerade problem vid samma bord och att lyssna på varandras erfarenheter. Utan detta mänskliga perspektiv kommer extramiljarderna inte att räcka. Inte på långa vägar.

Ingemar Alserud (vd Lernia), Torsten Håkansta (vd Proliva-koncernen)