ÅSIKT

Varför smusslar ni med forskningen?

DEBATT

Göteborgs universitet vägrar släppa in läkare som vill granska en forskning som utpekat över 100 000 svenska barn som hjärndefekta. Det handlar om diagnoser som MBD och damp.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Barnläkaren Leif

Elinder skriver i dag på Aftonbladet Debatt att han stoppas från att granska källmaterialet till denna forskning.

I förlängningen innebär det också att han inte kan granska den vetenskapliga grunden för att ge barn med dessa diagnoser amfetamin.

Göteborgs universitet är nu anmält till kammarrätten för att de mörkar källmaterialet.

Att använda amfetamin för att lugna barn med MDB/damp är kontroversiellt. Desto viktigare då att allmänheten får inblick i forskningen, menar Leif Elinder.
Foto: JOHANNA PETTERSON
Att använda amfetamin för att lugna barn med MDB/damp är kontroversiellt. Desto viktigare då att allmänheten får inblick i forskningen, menar Leif Elinder.

I ett etiskt diskutabelt forskningsprojekt på Göteborgs universitet har några läkare studerat 42 MBD/damp-barn som obehandlade följts under 15 år. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad som händer med patienterna om man inte ingriper alls. En märklig omständighet är att nästan alla patienterna gång på gång infinner sig till omfattande undersökningar utan att de erhåller vare sig diagnos eller behandling.

Bortfallet är bara 7 procent medan bortfallet i en motsvarande behandlingsgrupp nästan är det tiodubbla. För att studera vilka metoder forskarna använt för att få ett så lågt bortfall har ett par kolleger begärt att få granska forskarnas källmaterial. Deras framställan har avvisats. Universitetet hänvisar till sekretess. Denna invändning skulle om den sattes i system innebära en total mörkläggning av medicinskt forsknings-material. I själva verket innebär en granskning inte något hot mot patienternas integritet, eftersom granskarna själva omfattas av sekretessbestämmelserna. Ärendet ligger nu i Kammarrätten.

Frågan handlar om en svensk forskning som har utpekat över 100 000 barn som hjärndefekta. Det handlar om diagnoser som MBD/DAMP.

Det handlar om medicinska etiketter, om skolans förväntningar, om försäkringar, om möjligheter till körkort och om framtida arbete.

Det handlar om forskningens trovärdighet, om långvariga behandlingsprogram med amfetamin och om medicinsk försiktighet.

I Alexander Kohns klassiker ”On Fraud and Error in Science and Medicine” kan man läsa om en diskutabel medicinsk forskning.

António Moniz belönades med 1949 års nobelpris för sina lobotomier – dvs avskärningar av hjärnans nervbanor. Operationen ledde ofta till patientens invalidisering och fördärv. Metoden har sedan länge förkastats. Den engelske psykologen Cyril Burt adlades för sina exemplariska tvillingstudier om intelligensens ärftlighet. Efter hans död fann man att hans forskningsresultat var fejkade. Den amerikanske aids-forskaren Robert Gallo påstod att han hade hittat hiv-viruset. Senare visade det sig att han stulit viruset från en fransk forskare. Fusket avslöjades på hans omskrivna handanteckningar. Bedrägeriet försenade aids-forskningen med minst ett år. Nyligen sattes Örebro-forskaren Lennart Hardells sensationella forskningsresultat om miljörisker i tvivelsmål. Utan tillgång till originalhandlingar kan inte eventuella felaktigheter avslöjas. Hendrik Schön arbetade på Bells Lab. Under de senaste fem åren var han forskarvärldens superstjärna på supraledning och molekylär transistorteknik. Bara under de senaste två åren accepterade de prestigefyllda vetenskapliga tidskrifterna Nature och Science sjutton artiklar skrivna av Hendriks Schön. Men detta år väcktes misstankar. Tjugofyra artiklar blev särskilt noga granskade. Sexton av dem visade sig vara förfalskade. (se DN- vetenskap 5 oktober)

Medicinsk forskning har ofta en kommersiell sida. När den amerikanske psykiatern Peter Breggin varnade för en alltför frikostig förskrivning av ”lyckopillret” Prozac, utpekades han lögnaktigt av läkemedelsbolaget Lilly som ”scientolog”. Syftet var att marginalisera honom. Tillverkaren av amfetaminpreparatet Ritalina avslöjades nyligen finansiera en amerikansk patientorganisation – Children and Adults with Attention Deficit (Barn och Vuxna med Uppmärksamhetsstörning) – vars främsta mål just är att verka för en liberalare förskrivning av amfetamin.

Göteborgs universitet avvisar alla framställningar om en granskning. Beslutet innebär att universitet vill skydda psykiatrisk forskning från insyn. Detta strider mot principen om vetenskapens öppenhet.

En sådan ”glasnost” är speciellt viktig när forskningsresultaten förefaller vara lite för ”bra” för att vara sanna – dvs att resultaten alltför väl överensstämmer med tidsepokens rådande uppfattningar och fördomar. Därför borde just en oberoende granskning ligga forskarna mycket varmt om hjärtat, såvida allt gått rätt till.

I USA tillämpas

en offentlighetsprincip kallad ”Freedom of Information Act”. Denna rättsordning garanterar medborgarna full insyn i samhällsforskningen. Göteborgsstudien berör inte bara etiska frågor. Information till myndigheter om sjukdomsförekomster, resurstilldelning och medicinska interventionsprogram i skolan står och faller med trovärdigheten i den nämnda studien. Det är ett viktigt samhällsintresse att den fria och obundna granskningen av en vetenskaplig forskning inte inskränks och i synnerhet inte denna fråga.

Leif Elinder (barnläkare och specialistläkare för elever med särskilda behov i Uppsala kommun)