ÅSIKT

Nattomsorgen ska vara kvar

DEBATT

Sviker socialdemokraterna sitt löfte om förstärkning av förskolorna? Hur blir det med nattomsorgen?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

De två frågorna dominerar barnomsorgsdebatten i Sverige just nu.

I dag ger förskoleminister Lena Hallengren besked på Aftonbladet Debatt:

År 2004 ska vi se effekter av vallöftet om personalförstärkningar.

Ministern är för nattomsorg. Folkpartiet – som vill begränsa rätten till förskola till dagtid – pekar på ett obehagligt sätt ut ensamstående och skiftarbetande föräldrar som ett problem, skriver Hallengren.

Fem barn per anställd är en av målsättningarna i regeringens planer för barnomsorgen.
Foto: KAI REHN
Fem barn per anställd är en av målsättningarna i regeringens planer för barnomsorgen.

Regeringen har under senare år genomfört en mängd förbättringar för barnfamiljerna. Satsningarna på förskolan är de största och mest genomgripande reformerna sedan barnomsorgen började byggas ut i början av 1970-talet. Maxtaxan är en viktig ideologisk reform för att visa att förskolan är en del av den generella välfärden. Målet är att förskolan ska vara avgiftsfri precis som grundskolan.

I valet gav väljarna oss socialdemokrater ett fortsatt mandat att sätta välfärdsförbättringar före skattesänkningar. Regeringen vill därför fortsätta satsningarna på förskolan. Målet är att det under mandatperioden ska anställas 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal inom förskolan.

Därutöver kan och gör många kommuner stora förbättringar på förskolan. Tillsammans med kommunerna vill regeringen arbeta för att öka personaltätheten. Jag tycker att fem barn per anställd är en viktig målsättning inom förskolan. Lika viktigt som att öka personaltätheten är att minska barngruppernas storlek.

Barngrupperna är allt för ofta för stora. En målsättning är att barngrupperna ska minska i takt med att vi tillför pengar till kommunerna för att anställa mer personal. Min ambition är att vi år 2004 kan börja tillskjuta medel och se effekter av vallöftet om personalförstärkningar inom förskolan. Det är givetvis avgörande att de medel regeringen avsätter till förbättringar inom förskolan också ger resultat. Nu är det därför viktigt att Skolverket noggrant följer utvecklingen av personaltätheten på landets förskolor.

Personalen på våra förskolor gör ett fantastiskt arbete. 6 000 fler anställda skulle höja kvaliteten och stärka den pedagogiska verksamheten. Personalförstärkningarna ger också en bättre arbetsmiljö för personalen. Ohälsotalen och sjukskrivningarna inom offentlig sektor måste minska. Att arbeta med barn och förskoleverksamhet ska upplevas som ett stimulerande framtidsarbete. Därför känns det mycket positivt att antalet sökande och antagna på lärarutbildningen nu ökar.

Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Förskolan styrs idag av en egen läroplan som sätter barnets utveckling och lärande i centrum. Förskolan ska präglas av lek, utveckling och trygghet. Människor som känner sig trygga blir också fria att utvecklas. Trygghet ger frihet och utveckling. Det gäller för vuxna likväl som för barn.

Kvaliteten i förskolan är ett för regeringen högt prioriterat område. Som ansvarig minister avser jag att driva på och göra kvalitetsfrågorna inom förskolan till ett av mina viktigaste områden för reformer och utvecklingsarbete under den kommande mandatperioden. Utöver barngruppernas storlek, personaltäthet och kvalitetssäkring kommer implementeringen av den nya läroplanen, utvecklingsarbete inom den mångkulturella förskolan och obligatorisk kvalitetsredovisning av förskoleverksamheten att finnas på den politiska agendan. Jag avser att återkomma med ett kvalitetsprogram för förskolan och välkomnar därför en diskussion med alla riksdagspartier, fackliga organisationer, föräldrar och andra om förskolans kvalitet.

Förskolans pedagogiska verksamhet är betydelsefull för alla barn – oavsett föräldrarnas ekonomi eller levnadsförhållanden. Vid årsskiftet införs den allmänna förskolan för alla 5-åringar och 1 september för alla barn från 4 års ålder. Alla 4- och 5-åringar har rätt att utan avgift delta i förskolans verksamhet minst tre timmar per dag. Barn som tidigare stått utanför får nu tillgång till en pedagogisk verksamhet. Förskolan är till för alla barn.

I ett modernt samhälle ska föräldrar kunna förena arbete med familjeliv. Personal inom vården, restaurangbranschen, kommunikationer och kriminalvården är exempel på grupper vars arbetstider inte är förlagda enbart vardagar eller dagtid. Nattomsorg efterfrågas och tillhandahålls idag i ungefär 80 kommuner i Sverige. Därutöver ger familjedaghemmen nattomsorg. Denna verksamhet är oerhört viktig för framför allt ensamstående föräldrar.

Det har nu blossat upp en debatt där nattomsorgen ifrågasätts. Skollagskommitténs förslag kommer först i december och det ska bli intressant att ta del av vad kommittén och de efterföljande remisserna säger i frågan.

Men folkpartiet har redan nu tydligt markerat sin inställning.

Folkpartiet vill begränsa rätten till förskola till dagtid och vill ha en mycket sträng behovsprövning i övriga fall. Jag menar att folkpartiets resonemang på ett obehagligt sätt pekar ut ensamstående och skiftarbetande föräldrar som en belastning. Den synen strider mot ansträngningarna att trygga personalförsörjningen inom exempelvis vården eller andra viktiga serviceyrken.

Förskolans uppgift är att tillgodose barnens behov av omsorg och verksamhet med hög pedagogisk kvalitet. Men att uppfylla föräldrarnas olika behov av barnomsorg är en förutsättning för att många människor ska kunna förena familj och arbete. Det är också viktigt att i diskussionen om nattomsorgen inte ställa olika föräldragrupper mot varandra. Kvalitetsförbättringar inom förskolan ska inte ställas i motsats till kommunernas fortsatta verksamhet att tillgodose eventuella behov av nattomsorg.

Lena Hallengren (biträdande utbildningsminister med ansvar för förskolan)