ÅSIKT

EMU blir starkare med Sverige i laget

DEBATT

I höst ska svenskarna rösta: för eller emot EMU. På vägen kommer Aftonbladet Debatt att publicera olika röster, för och emot, tveksamma eller likgiltiga.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

”Världsekonomin behöver ett starkt Europa för att kunna tackla USA:s herravälde – och Kinas expansionsplaner”, skriver i dag professorn och chefekonom på Föreningssparbanken Hubert Fromlet.

Foto: lars rosengren

EMU blev inte föremål för en offentlig diskussion under Sveriges EU-förhandlingar och EU-folkomröstningen. Svenska folket fick mer eller mindre intrycket att ett EMU-medlemskap var på frivillig basis. Sverige har dock ingen formell undantagsklausul.

Naturligtvis kan Sverige inte tvingas in i EMU – hur skulle man göra det? Det verkar dock föga troligt att Sverige kan hålla sig utanför EMU hur länge som helst om vi samtidigt kan åstadkomma en hygglig ekonomisk utveckling. I själva verket är det endast Storbritannien och Danmark som i princip aldrig behöver ansluta sig till EMU, även om man uppfyller de ekonomiska konvergenskraven med råge.

Det är inte svårt att komma fram till slutsatsen att det snarast måste sättas in en bred EMU-utbildningsvåg av sällan skådat slag, uppbackad av media, politiker och inte minst mer sakliga ekonomer respektive statsvetare. Sakligt argumenterande företags- och fackföreningsledare, vilka inte enbart talar i egen sak, behövs också i diskussionen.

Sverige har redan nu att tacka EMU:s existens för en hel del. Utan EMU och pressen från de ekonomiska konvergenskraven för den gemensamma valutan – vilka Sverige mycket riktigt under alla förhållanden ville klara fram till 1998 – hade vi högst sannolikt inte kunnat genomföra budgetsaneringen med samma kraft som faktiskt var fallet.

Vi vill ha större ekonomisk-politisk frihetsgrad än flertalet EMU-länder. Därför eftersträvar vi bättre statsfinanser än de stora EMU-länderna. Ett sådant mål kan självfallet också sättas innanför EMU. Är vi duktiga på budgetfronten, när konjunkturerna är goda, så har Sverige ett finanspolitiskt manöverutrymme även inom EMU.

Många EMU-motståndare tar fram argumentet att EMU ger minskad finanspolitisk frihet. En viss tvångströja kan emellertid till och med vara positiv. Kanske inte på kort sikt men i ett längre perspektiv. Det är mycket möjligt att Tyskland så småningom med hjälp av EMU-stabilitetspaktens påtryckningar snabbare kan åstadkomma mer sunda statsfinanser och nödvändiga strukturreformer än vad som skulle vara fallet vid ett EMU-utanförskap. EMU kan bidra till att undvika statsfinansiella katastrofer à la Sverige i början av 1990-talet eller av den kalibern som Japan drabbas av i dag.

Däremot innebär EMU ingen tillväxtmaskin som av egen kraft tar fram väsentliga tillväxtinjektioner. Tillväxten ligger främst i de enskilda regeringarnas händer och påverkas i mindre grad direkt från Bryssel.

Inte heller är vi här hemma i all evighet garderade mot misstag i den ekonomiska politiken. Ett EMU-medlemskap kan mycket väl förhindra allvarliga snedsteg längre fram.

EMU är ett långsiktigt projekt. Av denna anledning är BNP-jämförelser för tiden 1999–2002 mellan Sverige och EMU-länderna tämligen meningslösa. Det kan sägas även mot bakgrund av det faktum att Sverige fortfarande kan njuta av avkastningen från de tuffa åtstramningsåren i mitten av 1990-talet – en effekt som dock gradvis kommer att ebba ut och kräva nya tillväxtbefrämjande insatser.

På längre sikt väntar nya – i dag opreciserbara – utmaningar. Världsekonomin behöver ett starkt Europa för att kunna tackla USA:s hegemoni – och Kinas ytterst ambitiösa expansionsplaner.

Förhoppningsvis kan euron hjälpa till att successivt stärka Europas betydelse i världsekonomin.

Sveriges intresse av starka statsfinanser kan betyda en hel del i detta avseende – men endast innanför EMU. Ju duktigare vi är här hemma, desto bättre är de svenska möjligheterna att påverka hela Europa. Det är alltid lättare att ha inflytande i en förening där man själv är medlem och dessutom en duktig sådan.

Ett EMU med Sverige och helst även Danmark och Storbritannien kan klara framtida utmaningar bättre än vad som är möjligt med dagens konstellation. Var inte ledsna om Riksbanken framöver får mindre att säga till om! Både ECB och Riksbanken har på senare år varit framgångsrika – framför allt eftersom inte någon av dessa båda centralbanker vill ha en inflation över två procent. Sverige har sanerat sina statsfinanser. Det är först och främst denna faktor som givit stabilitet i ekonomin.

Många EMU-kritiker vill se en fortsatt självständig Riksbank. Den skulle likväl inte innebära så mycket glädje om vi åter skulle missköta den ekonomiska politiken. Vad är det för svensk framtidsbild som anhängarna av en fortsatt självständig centralbank egentligen ser framöver?

EMU skapades när den tyska ekonomin befann sig mitt i återföreningseuforin och framför allt byggnadsindustrin baserade sina investeringar på luftslott. Frankrike ville bemöta allt större tysk makt i Europa. I dag skulle EMU troligen inte bildats. Det är av denna anledning man kanske inte behöver vara en fanatisk anhängare av EMU. Det gäller dock att numera inta en pragmatisk position. Nu handlar det om att göra det bästa av EMU – med ett aktivt, ekonomiskt starkt och pådrivande Sverige – även med tanke på den kommande EU- och EMU-utvidgningen.

Sveriges röst behövs i den sistnämnda processen. De nya EU-ländernas EMU-ambitioner kommer att kräva fortsatta reformer även i de baltiska staterna och Polen. Det vore bra om Sverige inom EU:s ramar kunde etablera sig som verklig vän av inte minst dessa grannländer. En sådan strävan underlättas av ett svenskt EMU-medlemskap.

Hubert Fromlet (Chefekonom på Föreningssparbanken Professor i internationell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola & vid Baltic Business School i Kalmar)