ÅSIKT

Mitt barn ska få vara sig själv

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Jag är med barn. Mycket trevligt, tycker jag själv. Jag ser fram emot att ta hand om och uppfostra min egen unge, som ska födas om tre månader om allt går vägen. Tråkigt nog för mig tror jag också på att alla ska ha lika stora möjligheter här i livet. Tydligen passar inte detta ihop med att skaffa barn.

Jag hade fått för mig att det viktigaste av allt, var att se till att ens barn har det så bra som möjligt. Inte hämma barnet, utan låta det få vara sig själv framför allt. Helt enkelt göra det till en lycklig individ.

Men så är det inte. För det finns något som gäller utöver allting annat:

Alla barn måste nämligen passa in i sitt KÖN. Det är mycket viktigt. Vi får veta det på många sätt. Bland annat står det i Stora boken om barn (Hofsten, Lidbeck) följande: ”Det är viktigt för den lilla flickan att veta att hon är flicka och för pojken att han är pojke. Mönstret kan verka hopplöst traditionellt, men man måste lära sig traditionen för att så småningom kunna ta till vara det som är bra i respektive roll."

Om det nu är så viktigt att ta vara på det som är bra i respektive roll, varför inte låta både pojken och flickan öva sig i bägge rollerna? Då har vi dubbel garanti på att ”det som är bra” finns kvar!

Min mamma letar efter babykläder i butikerna nu. Men det är svårt att hitta kläder när man inte vet vad det blir för kön på barnet. För varenda plagg har en könsvärdering i sig. Antingen eller. Rosa eller blått, hjärtan eller tåg. Och leksakerna likaså, killar har vissa grejer, tjejer vissa. Böcker också.

Jag bara frågar mig: Var får vi plats, alla vi som inte passar in? Jag själv till exempel, som inte alls visste att det var viktigt att jag var en typisk flicka när jag var tre år?

Som älskade att klättra, så högt det bara gick (det är tydligen en aktivitet förbehållen killar enligt Boken om barn)? Som gärna hoppade höjdhopp och länghopp, spottade så långt jag kunde. Och sen gick hem och lekte med dockorna i dockhuset tillsammans med grannpojken. Var får vi plats i denna trånga värld där Lagen om Pojke och Flicka råder?

Jag tror att mitt barn mår bäst av att få vara den hon eller han är. Utan trånga könsroller att passa in i. Och även om det innebär att jag får slåss mot hela världen, så tänker jag inte ge mig. För det är mitt barn det gäller. Mitt barns rätt att få vara sig själv.

Ana Udovic (Redaktionschef på Sourze)