ÅSIKT

Förstör inte våra barns framtid, herr president

Filmstjärnan Sean Penn i öppet brev till George W Bush

DEBATT

I USA betalade skådespelaren Sean Penn för att få höja sin röst mot USA:s krigsplaner mot Irak.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Han köpte en annons för 56 000 dollar i en av landets ledande tidningar, Washington Post.

I dag publicerar Aftonbladet som enda svenska tidning hans öppna brev till president Bush.

Sean Penn inleder debattsidans serie med röster om det stundande kriget mot Irak.

Mister Bush: God morgon, sir.

Liksom du är jag far och amerikan. Liksom du betraktar jag mig som patriot. Liksom du förfärades jag av händelserna i fjol, och kände oro för min familj och mitt land. Jag tror emellertid inte på en alltför förenklad och provocerande uppfattning om gott och ont. Jag tror att vi lever i en stor värld full av män, kvinnor och barn som kämpar för sin tillvaro, för att få äta, för att känna kärlek, för att arbeta, för att skydda sina familjer, sina övertygelser och sina drömmar. Min far blev, liksom din, dekorerad för sina insatser i andra världskriget. Han fostrade mig i en djup tro på konstitutionen och rättighetsförklaringen, så som dessa borde gälla för alla amerikaner som är beredda att uppoffra sig för att bevara dem och för alla människor av princip.

Många av dina handlingar fram till nu och dina föreslagna åtgärder tycks bryta mot varje princip som är utmärkande för det land som du styr: intoleransen mot debatt (”med oss eller mot oss”), marginaliseringen av dina kritiker, underblåsandet av rädsla genom ogrundad retorik, manipuleringen av lättjefulla medier och din administrations nedmontering av våra medborgerliga fri- och rättigheter – allt detta står i strid med själva kärnan i den patriotism du gör anspråk på att representera.

Du tycks leda med en känsla av arvsbaserat berättigande. Ta en ordentlig titt på dina ivrigaste anhängare i medierna. Se skräcken i deras ögon när deras högljudda, stödjande röster fylls av den historiskt ödesdigra underström av raseri och panik som maskeras som ”uppriktiga, hårda ord”.

Hur långt har vi avlägsnat oss från förståelsen av vad det innebär att döda en man, en kvinna eller barn, för att inte tala om den ”oavsiktliga skadeverkning” (collateral damage) som hundratusentals döda människor utgör.

När du säger orden ”detta är ett nytt slags krig” så gör du det ofta med ett underligt leende på läpparna. Det oroar mig att vad du begär av oss är att vi ska bortse från alla tidigare historiska lärdomar och i stället blint följa dig in i framtiden.

Det oroar mig därför att du i bästa avsikt har slösat bort ett enormt ekonomiskt överskott.

Din administration har i realiteten avskrivit de mest grundläggande miljöproblemen, och därför uppfattar man, indirekt, att på samma sätt som du tycks beredd att offra världens barn skulle du också vara beredd att offra våra. Jag förstår att detta inte kan vara din avsikt och därför ber jag dig, herr president, att lyssna till Gershwin, att läsa några kapitel av Stegner, av Saroyan, och Martin Luther Kings tal. Påminn dig om Amerika. Kom ihåg de irakiska barnen, våra barn, och dina egna.

Det finns ingenting som kan rättfärdiga al-Qaidas handlingar. Inte heller kan tyrannen Saddam Husseins kriminella ondskefullhet accepteras. Men att bombningar besvaras med bombningar, stympningar med stympningar, mord med mord, är ett mönster som bara ett stort land som vårt eget kan sätta stopp för. Emellertid kan principer inte lättsinnigt eller girigt överges under sken av att man vill bevara dem. Att undvika krig och samtidigt upprätthålla den nationella säkerheten är ingen lätt uppgift. Men du minns att vi amerikaner hade ett litet missilproblem nere på Kuba en gång i tiden. Kennedys (och kärnvapenubåtskaptenen Arkhipovs) återhållsamhet är något att sträva efter.

Massförstörelsevapen är uppenbarligen ett hot mot hela världen oavsett vem som innehar dem. Men eftersom möjligheten att Hussein har tillgång till sådana vapen inte bara hotar vårt land (och i själva verket är hans avfyrningsteknologi för missiler sannolikt inte särskilt sofistikerad ännu), är det många i hans egen region som skulle ha störst anledning att känna oro.

Som amerikaner måste vi därför fråga oss: Varför tillhör Förenta staterna, så som det leds av din administration, den lilla minoritet av världens nationer som förespråkar ett förebyggande militärt angrepp på Irak?

Enkelt uttryckt, låt oss återgå till inspektionsteam som förhindrar utvecklingen av offensiv kapacitet. Vi vinner tid, vi upprätthåller våra principer här hemma och utomlands, och vi kräver av oss själva att vi är uppfinningsrika nog att ha de starkaste diplomatiska musklerna i världen, kanske de största i historien. Svaren kommer.

Du är en troende människa, men ditt sabelskrammel skakar många amerikaners tro på dig. Jag förstår verkligen vilken oerhört skrämmande uppgift det måste vara att befinna sig i dina skor i detta ögonblick. I egenskap av far till två små barn vilka kommer att leva sina liv i en värld som formas av de livsviktiga beslut som fattas idag har jag inget annat val än att tro att du i slutändan kan bli en framstående president. Historien har erbjudit dig möjligheten att välja ett sådant öde.

Så återigen ber jag dig: Hjälp till att rädda Amerika i stället för att lämna efter dig ett arv av skam och fasa. Förstör inte våra barns framtid. Vi kommer att stödja dig. Du måste stödja oss, dina landsmän, och hela mänskligheten. Försvara oss mot fundamentalism utomlands men blunda inte för den fundamentalism som leder till förkrympt medborgarskap genom förlust av medborgerliga fri- och rättigheter, till en farlig utvidgning av presidentmakten genom beslut av kongressen, och till att detta land felaktigt och i grunden uppfattar det som sin ”uppenbara bestämmelse” (manifest destiny) att agera världspolis.

Vi vet att amerikanerna är rädda och arga. Men att offra amerikanska soldater eller oskyldiga civila i ett exempellöst förebyggande angrepp på en annan suverän nation kan mycket väl visa sig vara en högst kortvarig medicin.

Om du å andra sidan hyser tilltro till det här landets goda sidor och söker stöd för ett ledarskap som representerar ett starkt, hänsynsfullt och insiktsfullt Förenta staterna, då kan du mycket väl komma att triumfera på längre sikt. Led oss dit, herr president, så kommer du att få vårt stöd.

Med vänlig hälsning,

Sean Penn, San Francisco, Kalifornien

Översättning: Tor Wennerberg