ÅSIKT

Israel mördar oss – medan ni ser på

DÖDADE Här mördas den mänskliga skölden Rachel Corrie – sekunder efter att bilden är tagen kör bulldozern över henne. Aktivisten Tom Hurndall är också död, skjuten av israeliska trupper. I skuggan av Irakkriget testar Israel gränserna – medan världssamfundet passivt tittar på. Den svenska regeringens tystnad måste brytas, skriver representanter från International Solidarity Movements samordningsgrupp.
Foto: AP
DÖDADE Här mördas den mänskliga skölden Rachel Corrie – sekunder efter att bilden är tagen kör bulldozern över henne. Aktivisten Tom Hurndall är också död, skjuten av israeliska trupper. I skuggan av Irakkriget testar Israel gränserna – medan världssamfundet passivt tittar på. Den svenska regeringens tystnad måste brytas, skriver representanter från International Solidarity Movements samordningsgrupp.
DEBATT

Medan världen har vänt blicken mot Irak, pågår konflikten i Israel och Palestina för fullt.Två fredsaktivister har nyligen dödats av den israeliska armén och en har skadats allvarligt.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Den svenska regeringens tystnad inför förbrytelserna är skamlig, skriver International Solidarity Movement, som samordnar de svenska fredsaktivisterna i Israel och Palestina, på Aftonbladet Debatt.

En israelisk bulldozer dödade Rachel. Hon hade ställt sig framför en palestinsk familjs hem i södra Gaza, fullt synlig för den bulldozerförare som var på väg att riva huset. Han körde över henne och backade tillbaka. Hon blev 23 år.

Tre veckor senare sköts Brian från en israelisk bandvagn. Han gick på en gata i Jenin, utmärkt med orange reflexväst. Ett skarpt skott trängde in under hans ögon och trasade sönder hela hans ansikte. Han blev vanställd för resten av livet.

Och så i fredags: ännu en dödad aktivist i södra Gaza. Tom, iklädd samma slags reflexväst, var på väg fram mot två skräckslagna palestinska flickor. Krypskyttarna satte kulan i hans bakhuvud. Tom blev 21 år.

Det här är inga slumpmässiga händelser. Det rör sig inte om olycksfall i den israeliska arméns arbete. De senaste veckorna – medan världen vänt blicken mot Irak – har Israel systematiskt angripit de aktivister från International Solidarity Movement, ISM, som finns i de ockuperade områdena. Syftet är att få bort oss – det enda lilla skydd palestinierna har.

Om Israel ska lyckas avgörs av de västerländska regeringarna. Kommer de att protestera? Ansvaret ligger hos dem, däribland den svenska regeringen.

Sedan den andra intifadan startade hösten 2000 har palestinierna bönat och bett om någon form av internationell närvaro på de ockuperade områdena. Men ingen har sänts till dem. Den svenska regeringen har sagt att det visserligen vore önskvärt med någon slags närvaro på de ockuperade områdena, men eftersom Israel säger nej – det gör alla ockupationsmakter – är det inte aktuellt. Där har frågan släppts.

I stället har vanliga medborgare själva försökt fylla tomrummet. Från hela världen har vi åkt till de ockuperade områdena för att ta det ansvar våra regeringar inte tagit. Vi kallar oss International Solidarity Movement, ISM. Vi har observerat den israeliska arméns ökända vägspärrar. Vi har hjälpt elever att ta sig förbi stridsvagnar på vägen till skolan, bott i hus för att de inte ska rivas och eskorterat bönder till deras olivlundar så att de kunnat skörda utan att skjutas. Vi har åkt med ambulanser och rapporterat till media om annars okända övergrepp.

Våra aktioner har haft många framgångar. Vi har kunnat ge palestinierna en liten del av den observation, en liten del av det skydd de så akut behöver.

Men nu börjar det bli omöjligt. Förutsättningen för vårt arbete har hittills varit att den israeliska armén behandlat oss annorlunda än den behandlar palestinier. De har aldrig haft spärrar mot att skada eller döda palestinier, men oss har de aktat sig för att göra illa: vi har haft ett privilegierat skydd i vår hudfärg och våra pass.

Det som fått Israel att inte skada oss har framför allt varit tron att det skulle väcka högljudda protester. Israel har oroat sig för diplomatiska skandaler om man skulle döda amerikaner, britter – eller svenskar. Man har räknat med att de västerländska regeringarna skulle rycka ut till sina medborgares skarpa försvar.

Men nu, i skuggan av kriget mot Irak, har alltså Israel bestämt sig för att testa gränserna. Händer det något om vi krossar kropparna på de enda människor som står i vägen mellan oss och palestinierna, eller kan vi göra det lika ostraffat som när vi dödar palestinier?

Hittills har världssamfundet varit tyst. Det gäller även den svenska regeringen.

Sedan ISM-Sverige bildades i juni förra året har omkring 150 svenska medborgare åkt med oss till Palestina. Många har gjort flera resor och stannat långa perioder; just nu finns där ett dussintal. Vi har den senaste tiden träffats av rikoschetter och gummikulor, men ingen svensk har ännu kommit till allvarlig skada. Det är en ren slump.

Hittills har världssamfundet – inklusive den svenska regeringen – avstått från att skicka starka signaler till Israel om att det här är oacceptabelt. Innebörden av detta är att ett tungt ansvar vilar på den svenska regeringen. Er passivitet är våra vänners död. Genom er tystnad spelar ni med våra liv.

Men inte bara det. Om den israeliska armén får fortsätta att döda oss ostraffat så som den gör med palestinier blir det i längden omöjligt för oss att arbeta som ”mänskliga sköldar”. Vi är då inte längre något skydd för palestinierna. De lämnas återigen helt ensamma med den israeliska armén.

Vill den svenska regeringen det? I det här läget går det inte att skylla på att Israel säger nej till en internationell styrka. I det här läget är det den svenska regeringens agerande som, tillsammans med andra regeringars, direkt avgör om det ska finnas någon internationell närvaro på de ockuperade områdena. Saken ligger bland annat i Göran Perssons händer.

I dagarna skulle Göran Persson ha åkt till Israel, men nu har hans resa skjutits upp. När den blir av kräver vi av honom att han framför skarpaste tänkbara protest mot Israels våld mot oss människorättsaktivister. Men det finns inte tid att vänta.

Regeringen måste genast upplysa Israel om att dessa mord är kriminella handlingar som aldrig kan tolereras av världssamfundet. Protesterna måste fortsätta tills handlingarna upphör.

För att orden ska räknas måste det sättas kraft bakom dem. Att sluta köpa israeliska vapen och verka för att EU häver sitt frihandelsavtal med Israel är två enkla åtgärder som den svenska regeringen borde ha genomfört för länge sedan.

Den svenska regeringens tystnad inför den israeliska ockupationen och förbrytelserna är skamlig.

Den måste få ett slut nu, innan det är för sent.

Andreas Malm , Joel Lindfors , Shora Esmailian , Simon Andersson , Ruba al-Ghadban , Kristine Persson , Tobias Ahlgren (ISM-Sveriges samordningsgrupp)