ÅSIKT

USA:s tv-show i Bagdad

1 av 4
Den verkliga bilden? Paradistorget är närapå öde. En liten grupp människor river med USA-arméns hjälp ner en staty av Saddam Hussein (inringat). Runt torget står amerikanska stridsvagnar posterade. Knappast de jublande massor som det rapporterades om.
DEBATT

Vad hände egentligen på Paradistorget i Bagdad? Jublade massorna över Saddam Husseins fall? Eller var det bara några inhyrda irakier, världspressen och amerikanska soldater?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Det ligger nära till hands att tala om ”reality-tv”, om en inför tv-kamerorna iscensatt händelse med så stor symbolisk kraft att få ifrågasatte vad de såg, skriver Sören Sommelius.

Inför direktsändande tv-kameror störtades Saddamstatyn på Paradistorget den 9 april. Med den föll en diktator och en förhatlig regim.

Irakierna hade fram till detta bemött amerikanerna som ”ockupanter”. Nu hälsades ”befriarna” med jubel. Sekvensen sändes om och om igen av all världens tv-bolag. Bilden av den fallande statyn kommer att bli historieböckernas bild av Irakkriget 2003. Många drog paralleller till Berlinmurens fall 1989.

Men bilderna från Paradistorget var inte vad de utgav sig för att vara. Det ligger mycket nära till hands att tala om ”reality-tv”, om en inför tv-kamerorna iscensatt händelse med så stor symbolisk kraft att få ifrågasatte vad de såg.

Vad var det som hände?

Det började med att någon (irakier) klättrade upp för att med en slägga försöka krossa statyns fotfäste. När det inte gick kom ett amerikanskt pansarfordon till hjälp. En marinsoldat la en amerikansk flagga över statyns huvud innan monumentet drogs omkull.

Några av de irakier som var där ändrade på en av Saddam-erans vanligaste sånger, skriver brittiska The Economist: ”Med vårt blod, med vår själ ska vi försvara dig! Bush! Bush! Bush!”

Men vilka irakier var där? Hade amerikanerna verkligen släppt in vanligt folk på torget i förhoppningen om ett folkligt uppror? Dagarna före statyfällningen hade vi fått skrämmande rapporter om konsekvenserna av amerikanernas rädsla för kontakt med civila, med tanke på självmordsbombarnas attentat. Hade något ändrats?

Nej, torget var avspärrat av amerikanska stridsvagnar. Det framgår av bilder tagna med vidvinkel från det näraliggande journalisthotellet Palestina. Några bilder från Reuters, som organisationen IFC, ”Information Clearing House”, lagt ut på nätet ger en god överblick. Torget är i stort sett folktomt. IFC nämner att det finns runt 200 personer. De flesta är marinkårssoldater, journalister, tv-fotografer. Bara ett mindre antal är irakier, kanske några dussin.

IFC antyder att åtminstone en av personerna på torget är aktivist i proamerikanska irakiska grupper ur de så kallade ”Free Iraqi Forces”, lojala mot Ronald Rumsfelds favoritirak Ahmed Chalabi, han som ska öppna landet för amerikanska storföretag.

Det förefaller oavsett detta mycket sannolikt att irakierna på torget på något vis tagits dit av amerikanerna. Det är svårt att tänka sig att det rör sig om irakier som kommit ”spontant” till platsen i denna för hela kriget så avgörande fas. En attentatsman, en krypskytt, skulle inför ögonen på all världens medier ha kunnat skapa en propagandamässigt förödande katastrof.

Betydligt troligare är att det hela var ett stycke kvalificerad medieteater, noggrant iscensatt av amerikansk militär i ett bestämt propagandasyfte. De ”jublande Bagdadborna” spelade de roller de tilldelats. Och världen lät sig bedragas vid en mediemanipulation av sällan skådat slag.

Detsamma hävdade också från Bagdad brittiska Independents Robert Fisk som kallat händelsen ”the most staged photo-opportunity since Iwo Jima”, den mest arrangerade bildhändelsen sedan Iwo Jima. På japanska Iwo Jima togs 1945 den klassiska (och arrangerade) bild där USA:s marinkårssoldater reser den amerikanska flaggan.

Amerikanska Newsweek (daterad 14 april, men med manusstopp före den 9 april) har lustigt nog på första textsidan en bild utan bildtext av en Saddamstaty som dras omkull. Under den finns den profetiska rubriken ”Operation Baghdad”. Samma bild finns dock även i tidskriften Time. Här anges att det är en brittisk stridsvagn som drar omkull en Saddamstaty i staden Basra. Där utfördes uppenbart ett slags generalrepetition – men utan önskat massmedialt genomslag.

En amerikansk flagga sattes under statyfällningen över Saddams huvud. BBC:s reporter Paul Wood i Bagdad skrev i BBC:s ”War Diary” (10 april 05.21 brittisk tid) att flaggan på Saddams huvud – enligt marinkårskällor – var samma flagga som hängde över Pentagon den ödesdigra dagen 11 september 2001. Wood drog slutsatsen att Irakkriget för många unga marinkårssoldater gick ut på att besegra terrorismen. Stora delar av det amerikanska folket tror ju detsamma.

För marinkårssoldaterna symboliserade flaggan ”nu är vi kvitt för 11/9”. Men för Bagdadborna stod den för något annat: kolonial ockupation. Därför togs den bort.

Starka symboliska bilder från krig blir lätt propaganda, som får långtgående politiska konsekvenser. Den mest kända bilden från Bosnienkriget visar en mager man bakom taggtråd i lägret Trnopolje. När den publicerades blev den ett bildbevis för serbernas grymheter och åtföljdes av rubriker som ”Belsen i Bosnien”.

Men bilden var inte vad den utgav sig för, vilket diskuterats av bland andra Phillip Knigthley, världens kanske främste expert på krigspropaganda. Journalisterna stod bakom taggtråd som skyddade jordbruksredskap. Lägret var inget koncentrationsläger.

Kanske är det snarare regel än undantag att viktiga bilder med stort massmedialt genomslag och dramatisk symbolik är något annat än vi tror. Också Robert Capas klassiska bild av en republikansk soldat under spanska inbördeskriget i dödsögonblicket var sannolikt arrangerad.

Fotnot: Uppgifter från ”International Clearing House, News You Won't find on CNN” finns på http://www.informationclearinghouse.info/article2842.htm.BBC-korrespondenternas krigsdagböcker finns på http://news.bbc.co.uk /2/hi/ 2934651.stm

Sören Sommelius (Kulturskribent och författare till bland annat Mediernas krig i forna Jugoslavien.)