ÅSIKT

Gör inte EMU-valet svårare än det är

1 av 2 | Foto: AFTONBLADET BILD
I STÄLLET FÖR KRONOR Ska vi byta kronan mot pengar som som de flesta andra länder i Europa använder? Enligt Pia Nilsson är frågan så enkel – och svaret ja.
DEBATT

För att kunna rösta i EMU-valet behöver man verkligen inte vara nationalekonom. Dessutom ska vi veta att varken Sverige, Europa eller världen står och faller med om vi väljer euro eller kronor den 14 september, skriver ekonomen Pia Nilsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Debatten om euro eller kronor har verkligen blivit underlig. Regeringen önskar att nej-anhängare i regeringen inte ska engagera sig. Nej-sidan vill inte att vissa kända personer ska få uttala sig eftersom de inte förstår sig på frågan.

Förutom att det är oförskämt mot berörda är en sådan inställning genant inför en folkomröstning. Tro inte att det bara är de som svänger sig med ”asymmetriska chocker” och ”ej optimalt valutaområde” som ska få uttala sig. Snarast finns det bland dessa personer de som inte vet vad de talar om!

Valet är mycket enklare än vad det nu framställs som: Ska vi ha kronor eller euro i framtiden? Ska vi handla med samma pengar som de flesta andra länder i Europa eller fortsätta med egna? Om du bortser från konsekvenserna för svensk ekonomi. – vad föredrar du att vi har i framtiden?

Valet handlar inte om att ta ställning till vad som är bäst för svensk ekonomi. Varken kronor eller euro innebär paradis eller helvete. Att ha kronor betyder inte att Sverige kan vara en paradisö för sig själv och inte heller att allt blir som det alltid har varit.

Det handlar om vad som är bäst för Europa – och Sverige är en del av Europa

Professorer i ekonomi och andra lärda har olika uppfattningar om vad som är bäst för Sverige. Några kommer efter sina djupa studier fram till att kronor är bäst för Sverige, andra experter hamnar i slutsatsen att det vore bäst för Sverige att ha euro.

Eurofrågan handlar inte om att ta ställning till vad som är bäst för Sverige utan om vad som är bäst för Europa – och Sverige är en del av Europa. EU har beslutat om en gemensam marknad för varor, tjänster, kapital och arbete. Ambitionen är att stärka Europas konkurrenskraft för en god arbetsmarknad och högre välfärd.

En gemensam valuta är en förutsättning för en gemensam marknad. Det är lättare med samma pengar och valutaspekulationer undviks dessutom mellan de medverkande länderna. Tyskland har lämnat sina D-mark, Frankrike sina franc, Finland sina finska mark, Italien sina lire för att nämna några exempel.

De har lämnat sina gamla valutor för att de anser att euro är en förutsättning för ett bättre Europa. Varför är då frågan så svår för Sverige?

Det finns de som tycker att Sverige ska fortsätta att vänta och se. De andra länderna ska vara försökskaniner. Vad är det för solidaritet som Sverige brukar tala så varmt om? Vill vi att andra länder ska tycka att vi bara tänker på oss själva?

Enligt min mening handlar inte valet om att räkna plus och minus för att komma fram till vad som är bäst för Sverige. Men om jag gör det blir det i min summering ett plus för ja till euron. Det blir enklare vid resor i Europa. Prisjämförelser underlättas, vilket gynnar konkurrens och ger lägre priser.

Visst kan det finnas en risk för avrundningar uppåt vid själva övergången, men på lång sikt kan vinsterna bli stora. För dagens euro-länder kan konstateras att en del priser på vardagsnära konsumentvaror ibland har avrundats uppåt, medan dyrare kapitalvaror som bilar, vitvaror med mera redan nu har haft en prispress nedåt.

En stor del av svensk handel sker med andra länder i Europa. Svenska mindre och medelstora företag får bättre konkurrensmöjligheter om vi har euro. Det betyder sannolikt fler arbetstillfällen.

Om vi har kronor är det inte bara Sverige som har kvar en valutarisk vid handel med euro-länder. Euro-länderna har också en valutarisk vid handel med svenska företag, vilket kan minska chansen till nya order. För de stora företagen spelar valutarisken mindre roll. De kan redan idag välja euro som koncernvaluta och placera huvudkontor i euro-land. Länderna kring Östersjön såsom Baltikum och Polen kommer att ha euro. I dessa länder har tillväxten nu börjat. Om inte Sverige i framtiden har samma valuta kommer Finland att ha en konkurrensfördel i dessa länder framför Sverige.

En nackdel med euro kan vara att vi inte längre har möjlighet att devalvera, även om devalveringar inte är något att önska sig. Tidigare devalveringar har svenska folket fått betala för med lägre köpkraft medan trycket på utveckling i exportföretagen har lättat.

Även den svenska Riksbankens förträfflighet lyfts nu fram av nej-sidan. De två senaste riksbankscheferna är dock för ett ja till euron. Sedan 1990-talet gäller också samma krav för Sverige som för euro-länderna, de så kallade konvergenskraven låg inflation, låga räntor, lågt budgetunderskott, låg statsskuld och stabil valuta.

Sverige har under de senaste åren lyckats behålla en låg inflation som har möjliggjort för Riksbanken att sänka räntorna. Euro-länderna har dock ännu lägre ränta. Såväl Riksbankens som Europeiska Centralbankens övergripande mål är prisstabilitet.

Samarbetet i EU strävar efter ett väl fungerande Europa. Att det finns en fredstanke talar vi inte mycket om i vårt land. Själv tror jag attdetta att ha samma valuta underlättar handel och betyder möjlighet att komma närmare varandra. Samtidigt finns önskan att EU ska arbeta för en öppen världshandel.

Så småningom kanske vi kan få en världsvaluta med dollar över hela världen. Men till dess kan vi börja med att ha samma valuta som de övriga länderna i Europa. Sverige är medlem i EU och möjligheterna till inflytande och delaktighet är större om vi också deltar i valutasamarbetet så att vår finansminister kan vara med när finansministrarna i euro-länderna träffas.

Men varken Sverige, Europa eller världen står och faller med om vi väljer euro eller kronor den 14 september.

Pia Nilsson (ekonom)