ÅSIKT

Hjälp barnen – annars har Irak ingen framtid

DEBATT

Iraks barn dör. Av smutsigt vatten, brist på mediciner, laglöshet och undernäring. Aftonbladet har i veckan belyst situationen i en artikelserie. I dag skriver Kent Härstedt, ordförande i svenska Unicef, på Aftonbladet debatt.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Utan stöd till Iraks unga undermineras landets framtid, skriver han.

Dödande vatten Bristen på rent vatten är ett av de största problemen i Irak efter kriget. Unicef hjälper så gott de kan, men situationen är fortfarande akut. 7,7 procent av landets barn är akut undernärda, visar en färsk undersökning.
Foto: URBAN ANDERSSON
Dödande vatten Bristen på rent vatten är ett av de största problemen i Irak efter kriget. Unicef hjälper så gott de kan, men situationen är fortfarande akut. 7,7 procent av landets barn är akut undernärda, visar en färsk undersökning.

"Ta med min son" - hon sträcker sina händer med sin lilla son mot mig, ser på mig, och ber mig uppfordrande om hjälp. Samtidigt faller tårarna ner för hennes kinder. Ta med honom till Sverige. Dör han där så är det Guds vilja. Men stannar han här går han en säker död till mötes.

Hon är en av många förtvivlade föräldrar jag möter på ett av barnsjukhusen i Bagdad. Hon berättar att hon tvingats sälja familjens tillhörigheter för att få råd med sjukvård. Nu efter kriget är trycket på sjukvården stort och resurserna är små. Bristen på mediciner och sjukvårdsutrustning är skriande.

Personalen är kraftigt underbemannad och många har nu arbetat i ett par månader utan att få någon lön. En av läkarna berättar att han nu flyttat in på sjukhuset och arbetar alla dagar i veckan. Men det har varit värre säger han, under den värsta plundringsvågen efter kriget fanns det dagar då jag gick runt med ett stetoskop i ena handen och en pistol i den andra.

Hit och till alla andra barnsjukhus i landet samlas nu föräldrar med barn drabbade av diarrésjukdomar som följd av att de druckit undermåligt vatten. Genom att elektriciteten i samband med kriget slutat att fungera så har vattenreningssystemen slutat att rena vattnet - vilket lett till att man dricker smutsigt vatten. Med diarrésjukdomar så torkar barnen snabbt ut och många av de som inte får adekvat hjälp dör.

Förekomsten av odetonerade bomber och ammunition är ett annat stort och akut problem. Dagligen dödas och lemlästas barn i Irak som följd av att de trampat på eller plockat upp explosivt material.

Läget i Irak präglas i stort av både lättnad över Saddamregimens fall men också av en misstänksamhet mot vad som skall komma. Vad är ockupationsmakternas verkliga intentioner? Hur länge tänker de stanna?

Säkerhetsläget är instabilt och man hör ständigt skottlossning, som intensifieras på nätterna. Föräldrar är av naturliga skäl rädda för att släppa i väg sina barn till de nyligen öppnade skolorna.

Kriget och den plundringsvåg som dragit över Irak efter kriget har inte lämnat någon offentlig byggnad orörd med undantag av oljeministeriet som tidigt säkrades av koalitionsstyrkorna. Med bombning, plundring och förstörelse av offentliga byggnader med alla dess register, statistik och databaser vidgas dimensionen av ett land i administrativt kaos.

En man tar fram sitt pass och frågar mig vad det är värt. Det finns inget register kvar som vet vem som är irakier och inte. Vad är ett utbildningsintyg värt? Landets institutionella minne är i stora delar utraderat och det kommer att ta lång tid och stor möda att bygga upp det igen.

Få platser tycks ha undgått plundringsvågen, inte heller hemmet för föräldralösa barn som jag besöker. Här fanns 162 barn före kriget. Nu är de 50. I det tidigare mycket enkelt inredda hemmet finns nu bokstavligen ingenting. Barnen ligger på enkla madrasser med en filt på stengolvet. De utbredda plundringarna börjar nu ersättas av ökad kriminalitet i form av rån, mord, våldtäkter och utbredd laglöshet.

Det irakiska folkets lidande är summan av decennier av utsatthet. Under de senaste 20 åren har irakierna upplevt tre krig, 12 år av sanktioner, administrativt kaos och diktatur. Redan före det senaste kriget var hälften av befolkningen i behov av det så kallade "mat för oljaprogrammet", nu efter kriget är två tredjedelar i behov av dessa mattillskott.

Samtidigt som det irakiska folket blivit av med en grym diktator så har den humanitära situationen efter kriget förvärrats och fördjupats. Mattillförseln är ett av de absolut största problemen i Irak just nu. Matlagren börjar ta slut samtidigt som det på grund av säkerhetssituationen och kaoset är svårt att snabbt nå fram med matsändningar i tillräcklig utsträckning och över hela landet.

Men det finns också en gräns för hur mycket Unicef kan göra med tanke på den situation som råder. Carel de Rooy, Unicefs Irakchef, formulerar det så här: "Vi vet vilka risker de irakiska barnen lever under och vi vet vad vi behöver göra för att hjälpa dem. Men vi bedriver humanitärt arbete, inte polisarbete. Säkert biståndsarbete är detsamma som effektivt bistånd. I veckor har vi bett någon att leverera den säkerheten utan att den infunnit sig."

Den allvarliga humanitära situationen understryks av den näringsundersökning bland barn under 5 år som Unicef nyligen avslutat i Bagdad. Den visar tydligt på nästan en fördubbling av antalet akut undernärda barn. Från fyra procent före kriget till 7,7 procent i dag. Akut undernäring innebär att man håller på att tyna bort.

Trots den osäkra arbetssituationen fortsätter Unicef oförtrutet att föra in hjälp i Irak. Dagligen kör Unicef in med tankbilar i Irak med två miljoner liter rent vatten. Vattenstationer har satts upp vid sjukhus och läkarstationer. På andra ställen har Unicef låtit reparera vattenpumpar. Tillsammans med enskilda organisationer kartlägger och behandlar Unicef nu undernärda barn över hela landet med högproteinkex och näringslösningar. Till sjukhuset levererar man mediciner och utrustning.

Behoven är omfattande och det kommer att ta tid och stora resurser att bygga upp Irak igen. FN har beslutat att satsa 20 miljarder kronor för att bygga upp Irak igen. Det är den största insatsen i organisationens historia.

För att värna Iraks barn krävs snabba och omfattande insatser. Trots en global medvetenhet om situationen har det visat sig mycket svårt att samla in de resurser som krävs för att hjälpa Iraks barn. Utan stöd till Iraks unga undermineras landets framtid.

Kent Härstedt (ordförande svenska Unicef)