ÅSIKT

Dålig psykvård hot mot oss alla

OACCEPTABELT Vem bär ansvaret när en psykiskt sjuk människa begår grova våldsbrott kort efter utskrivningen från psykvården? Härom dagen attackerade en 32-årig man oprovocerat människor vid tunnelbanan i Åkeshov. I januari i år tog en morddömd och nyligen utskriven man ett helt tåg som gisslan.
Foto: PER-OLOF SÄNNÅS
OACCEPTABELT Vem bär ansvaret när en psykiskt sjuk människa begår grova våldsbrott kort efter utskrivningen från psykvården? Härom dagen attackerade en 32-årig man oprovocerat människor vid tunnelbanan i Åkeshov. I januari i år tog en morddömd och nyligen utskriven man ett helt tåg som gisslan.
DEBATT

De socialdemokratiska riksdagsledamöterna Hans Hoff och Sven-Erik

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Österberg har upprörts av blodbadet vid t-banestationen i måndags. Allmänheten har rätt att skyddas från individer som är farliga, skriver de och kräver snabba insatser: ändrad psykvård, nya regler för utskrivning och att myndigheterna tvingas ta ansvar för sina misstag.

Att farliga människor ges möjlighet att vistas i samhället är som att spela cynisk rysk roulett med oskyldiga människors liv som insats. Detta är något som emellanåt vållar debatt, inte minst när de som skrivits ut kort därefter gör sig skyldiga till grova våldsbrott. Om detta även gäller i det aktuella fallet med blodbadet på t–banestationen i Åkeshov är det för tidigt att bestämt uttala sig om. Vad man däremot kan konstatera av medias rapportering är att polisen fört mannen till psyket som han avvek

i från strax före blodbadet i tunnelbanan. Ett annat exempel är mannen som höll ett tåg mellan Stockholm och Göteborg som gisslan i januari i år. Han var nyligen utskriven från rättspsykiatrisk vård.

Kritiken mot det nuvarande systemet är berättigad. En studie som Socialstyrelsen presenterat visar att återfallen i brott är hög bland dem som dömts till rättspsykiatrisk vård både under och efter vården, oavsett vilken diagnos eller behandlingsvariant som givits.

Nästan var tredje patient dömdes för nya brott under pågående vård under de tre och ett halvt år som studerades. Av de drygt 600 personer som ingick i studien dömdes 30 för grövre våldsbrott under pågående vård. Det handlar bland annat om dråp, mord och sexualbrott. Mer än var femte återföll i någon form av brott efter utskrivningen.

Situationen är helt oacceptabel. Det är inte rimligt att oskyldiga människor ska komma till skada på grund av att samhället inte tar sitt ansvar. Allmänheten har rätt att skyddas från individer som är farliga.

Idag är det länsrätten som i de allra flesta fall avgör om en patient i den rättspsykiatriska vården är redo att skrivas ut och åter delta aktivt i samhällslivet. Länsrättens beslut grundas i huvudsak på den bedömning som görs av ansvarig läkare. Men det är oklart vem som har ansvaret när patienter kort tid efter utskrivning eller permission återfaller i våldshandlingar.

Någon regelbunden statistik över hur många som återfaller i brott efter utskrivning finns inte heller.

Ett annat problem som Socialstyrelsens studie visar på är att återfallen i brott inte tycks påverkas av den vård som givits. Varken diagnos eller behandlingsåtgärder, under eller efter vårdtiden, kan kopplas till risk för eller frånvaro av återfall. Det finns därför anledning att fråga sig hur dagens rättspsykiatriska vård fungerar och på vilka grunder patienter skrivs ut.

Det första som nu måste göras är att bedömningsgrunderna för utskrivning ses över.

l Det andra är att det förs regelbunden statistik som visar hur vanligt det är att personer som dömts till rättspsykiatrisk vård återfaller i brott efter utskrivning.

Det tredje är att det klargörs var ansvaret ligger när personer begår brott kort tid efter utskrivning. Vi kan inte ha en situation där ingen av de myndigheter som är inblandade vill ta på sig ansvar för beslut som leder till att människor kommer till skada.

Det fjärde som bör göras är en ordentlig utvärdering av den rättspsykiatriska vården. Syftet med vården ska rimligen vara att minska risken för återfall i brott för dem som genomgår behandling. Om det visar sig att vården inte har en sådan effekt måste forskare och experter på området få i uppdrag att undersöka hur vården kan förändras.

Vi kan inte acceptera att de som döms till rättspsykiatrisk vård begår grova brott efter att de blivit utsläppta. Allmänhetens säkerhet måste alltid stå i första rummet och ha högsta prioritet.

Hans Hoff (riksdagsledamot s),Sven Erik Österberg (riksdagsledamot s)