ÅSIKT

Åhnbergs attack på Jan O Karlsson

DEBATT

Efter Aftonbladets serie om de gömda flyktingbarnen skrev migrationsminister Jan O Karlsson att ”inga barn ska behöva leva gömda”. Men det är tomma ord, tycker Annika Åhnberg, ordförande i Rädda Barnen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Det är mycket långt mellan migrationsministerns välvilliga attityd och verkligheten för barnen, skriver hon.

Situationen för asylsökande barn är oroande, skriver Annika Åhnberg. Den 21 juni skrev migrationsminister Jan O Karlsson om hur han vill hjälpa de gömda barnen, som Aftonbladet publicerade en artikelserie om tidigare i juni.
Foto: björn lindahl
Situationen för asylsökande barn är oroande, skriver Annika Åhnberg. Den 21 juni skrev migrationsminister Jan O Karlsson om hur han vill hjälpa de gömda barnen, som Aftonbladet publicerade en artikelserie om tidigare i juni.

Migrationsminister Jan O Karlsson skriver på Aftonbladet Debatt den 21 juni att han vill hjälpa de asylsökande barnen. Det är bra! Situationen för dessa barn är nämligen djupt oroande. Det visar inte minst Aftonbladets artikelserie om de gömda flyktingbarnen.

Inom Rädda Barnen har vi lång erfarenhet av att arbeta med asylsökande barn. Sedan 1992 har vi via vår mottagning Centrum för barn och ungdomar i kris tagit emot närmare 500 svårt traumatiserade flyktingbarn. Flera av dem har varit utsatta för våld och övergrepp eller bevittnat våld mot familjemedlemmar. Mötet med dessa barn har givit oss stor kunskap om flyktingbarns behov av skydd, omvårdnad och behandling. Det har också givit oss en inblick i mottagandet av dessa barn. Och vi ser att det är mycket långt mellan migrationsministerns välvilliga attityd och verkligheten för barnen i asylprocessen. Det finns en ökad medvetenhet och kunskap om flyktingbarns situation hos regering, riksdag och berörda myndigheter, men dessa kunskaper omsätts tyvärr inte i praktisk handling.

Vi känner till fall där barn blivit utsatta för allvarligt våld i hemlandet, men där barnet trots det fått avslag på sin asylansökan.

Många barn som varit i kontakt med vår mottagning för barn och ungdomar i kris känner sig misstrodda av myndigheterna och vittnar om att deras egna berättelser sällan efterfrågas. I våras presenterade vi en kartläggning av barns egna asylskäl. Där framkommer att knappt 20 procent av de barn i familjer vars ärenden handlades av Migrationsverket har hörts om sina asylskäl. Inte i något av de återstående fallen har det redovisats att barnet självt tillfrågats, men att barnet avböjt. Enligt utlänningslagen ska varje barn höras i samband med en ansökan, om det inte är olämpligt eller barnet inte vill. Det är svårt för myndigheterna att bedöma om ett asylsökande barn kan ha egna skäl till flyktingstatus utan att tala med barnet. Varje individ, oavsett ålder, har rätt att enligt Genèvekonventionen söka asyl.

Det är av största vikt att samtliga asylärenden som rör barn handläggs av personal med särskild barnkompetens med förståelse för hur svårt det kan vara för ett barn att berätta om vad det varit med om i sitt hemland. En mer rättssäker asylprocess leder enligt vår uppfattning till att färre barnfamiljer ser sig tvingade att gömma sig.

Migrationsministern pekar i sin debattartikel på att handläggningstiderna har förkortats. Det är en utveckling som vi välkomnar. Vi har länge kämpat för att få ner de långa och skadliga handläggningstiderna. Men detta får aldrig ske till priset av man låter bli att höra ett barn.

Det är också viktigt att barn i dålig fysisk och psykisk kondition får den vård och behandling de har rätt till enligt Barnkonventionen. Migrationsverkets personal behöver inte bara utbildning i Barnkonventionen utan också i barns krisreaktioner och hur man pratar med barn. De behöver också ha tillgång till ett professionellt nätverk av barnpsykologer och barnläkare, som kan kallas in.

Trots att kliniska erfarenheter inom barn- och ungdomspsykiatrin visar på att de barn och familjer som söker sig till Sverige mår fysiskt och psykiskt allt sämre beaktas det sällan av Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Vi upplever att det flyktingpolitiska klimatet har hårdnat betydligt under senare år. Vi ser en risk i att en allmänt hårdnande attityd gentemot flyktingar maskeras med argument om att det görs för barnens bästa. Om migrationsministern menar allvar med ambitionen att förbättra de asylsökande barnens situation, så måste han se till att barnen själva blir lyssnade till. Vi hoppas på det och på att han snabbt driver igenom förbättringar som innebär att Sverige förbättrar sin flyktingpolitik.

För att stärka skyddet för de asylsökande barnen kräver Rädda Barnen att:

Samtliga ärenden hos Migrationsverket som rör barn ska handläggas av personal med särskild barnkompetens.

Migrationsverket förstärker sin kompetens vad gäller Barnkonventionen, barns krisreaktioner och hur man pratar med barn.

Barns asylskäl för uppehållstillstånd beaktas, alltid utgår från barnets bästa och tydligt redovisas i varje enskild utredning och beslut om uppehållstillstånd.

Annika Åhnberg , ordförande , Rädda Barnen