ÅSIKT

Återvända till Uzbekistan – värre än döden

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Aftonbladet den 8 augusti
Aftonbladet den 8 augusti

Det svar Utlänningsnämndens presssekreterare Gunnar Sommarin (17 augusti) levererar på min debattartikel 8 augusti faller platt till marken av följande skäl.

Natalya och Olesya Arnautova kom till Sverige i början av maj 2002 som flyktingar från Uzbekistan, en islamisk diktatur under demokratisk täckmantel. De flydde svår etnisk diskriminering riktad mot rysktalande minoriteter och ett direkt dödshot mot Olesya som följd av faderns (Natalyas tidigare man) politiska verksamhet. I dag, drygt 15 månader senare, är situationen i Uzbekistan etter värre och tusentals medborgare flyr landet. FN-experter har slagit fast att tortyr numera förekommer systematiskt i Uzbekistan.

Natalya kom inte till Sverige för att gifta sig med någon – vare sig med någon svensk eller annan Schengeneuropé. Kan man då begära att hon som asylsökande i förväg skulle skaffat sig uppehållstillstånd för giftermål?

Att jag och Natalya ändå kom att gifta oss är en helt annan sak. Ett äktenskap som myndigheter vägrat erkänna på annat sätt än genom att sänka min pension.

Förklara det logiska i att Natalya och Olesya nu ska kastas ut ur landet och skickas till ett för dem främmande land (Grekland) för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd och familjeåterförening i Sverige eftersom de råkade mellanlanda i Aten under sin flykt till Sverige.

Förklara det logiska i att de på nytt måste genomleva asylskapets helvete i Grekland bara för att alls få uppehålla sig i det landet – i väntan på att få komma till Sverige. Och dessutom på egen bekostnad, då grekiska polisen inte betalar något flyktingbidrag. När vi har ett gemensamt hem här i Gällivare, ett hem i vilket vi bor tillsammans sedan mer än nio månader. När deras ansökan ändå kommer att behandlas hos Migrationsverket i Norrköping med bistånd av regional- och lokalkontoren i Boden och Gällivare. Sanningen är den att det inte finns någon logik i vare sig Migrationsverkets eller Utlänningsnämndens beslut.

Sanningen är också den att vår dotter Olesya som fyllt 16 år här i Sverige saknar medborgarskap i Uzbekistan (hon är statslös) och kan råka mycket illa ut bara därför, om hon återvänder till sitt hemland.

Sanningen är att det inte finns några garantier för att grekiska polisen (som har hand om asylhanteringen i Grekland) inte omedelbart deporterar dem till Uzbekistan – ett öde värre än döden.

Allt detta vet Migrationsverket och Utlänningsnämnden utmärkt väl. Ändå beviljar de inte Natalya och Olesya uppehållstillstånd ens av humanitära skäl.

Sverige en rättsstat? Nej, men ”bäst i klassen” i Fästningen Europa på att behandla vissa utomeuropeiska asylsökande som vore de avskräde.

Kjell Berglund