ÅSIKT

Illojalt att säga nej

DEBATT

3 augusti: Anders Selnes: ”Det är fel att rösta om EMU”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

9 augusti: Nätverket Jurister mot EMU: ”Vi måste inte alls gå med”

Om Sverige gör rätt eller fel, när man flera år efter EU-inträdet folkomröstar om euron, kan diskuteras. Jag menar att vi redan bundit oss för euron när vi 1995 blev EU-medlemmar och skrev på Maastrichtfördraget. Där förband vi oss nämligen att byta till euron så fort vi uppfyllde kraven på goda statsfinanser och stabil valuta. Som alla vet är Sveriges finanser numer i gott skick.

Att vi trots detta inte bytt till euron beror på att Sverige utnyttjar ett kryphål i Maastrichtfördraget som ger länder möjlighet att själva bestämma tidpunkten för anslutning till ERM 2. ERM 2 är namnet på ett obligatoriskt förstadium till euron som kräver att kronan under två års tid är stabil mot euron innan en övergång kan bli möjlig.

Det var nog ingen som kunde föreställa sig att ett EU-land skulle utnyttja den regeln bortom bristningsgränsen genom att förhala sina förpliktelser på obestämd tid. Eller att vänta och se som det populärt heter.

Förhållningssättet är politiskt tveksamt och borde strida mot lojalitetsplikten i EU:s fördrag. Att vara med i unionen kräver att man lojalt genomför de beslut som fattas. Märk väl att Sverige till skillnad från Danmark och Storbritannien saknar ett undantag för euron.

Men historien är inte slut med det. Att kronan är flytande måste rimligen ses som en osolidarisk handling. Våra sysselsättningsproblem kan komma att övervältras på löntagare i andra länder. Det är inte svårt att föreställa sig vad våra nordiska grannar i Finland med likartad industristruktur skulle tycka om svensk export gynnades av en sjunkande kronkurs.

Om Sveriges hållning är uttryck för en genuin oro för vad EMU skulle kunna innebära vid en djup ekonomisk kris borde överenskommelsen mellan LO och socialdemokraterna om förstärkt finans- och sysselsättningspolitik där riksdagen och arbetsmarknadens parter tar över Riksbankens roll som konjunkturövervakare, vara lugnande. Här har ja-sidan gått opinionen till mötes på en viktig punkt och nej-sidan förlorat sitt tyngsta argument.

Det blir därför av stor betydelse om svenska folket röstar ja eller nej till euron.

Om andra länder skulle köra Sveriges EMU-stil hade samarbete i Europa inte varit vad det ändå är i dag. Och här har vi det som till sist är positivt med folkomröstningen. Det som politikerna inte klarat av får nu folket avsluta. Röstar vi ja den 14 september kan vi stryka ett streck över det hela, i annat fall vet jag inte var vi hamnar.

Anders Selnes (journalist)