ÅSIKT

Girighetens hala sluttning

DEBATT

Att enskilda skor sig på allas bekostnad har blivit vardag. Sverige översköljs av affärer.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

För drygt hundra år sedan lyckades Sverige med en moralisk upprustning. Den behöver göras igen, anser Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt näringsliv och författare till boken ”Jämlikheten som försvann”.

”Vi befinner oss i ett sluttande moraliskt plan”, skriver han.

”Vad är viktigare för barnen – att de är mätta och trinda om magen eller att de lär sig att man tar gemensamt ansvar?” Så röt min mormors far i Eskilstuna under första världskriget när han upptäckte att frun malde säd som hon enligt krigsransoneringen borde ha lämnat ifrån sig. Och han var inte ensam.

På 70-talet började det mumlas att svenskar har blivit ett folk av fifflare. Nu är vi översköljda av Systembolagschefsmutor, Skandialägenheter och Schyman-avdrag. I samhällseliten såväl som på golvet. Tre av fyra svenskar tror att det fuskas med bidragssystemen. Det är ett tecken i tiden att Svenska kyrkan ändrade texten i Fader vår från ”inled oss icke i frestelse” till ”utsätt oss icke för prövningar”.

En smula giriga är vi nog allihopa. Inget land har kunnat utradera girigheten. Myten om harmoniska naturfolk helt befriade från ha-begäret har krossats av antropologer. De finns inte. Girigheten är inprogrammerad i oss, lika väl som vår förmåga att bli moraliskt upprörda över girigheten. Men balansen mellan dessa kan gå i baklås.

När ett samhälle väl börjar slira på girighetens hala sluttning kan det snabbt gå nerför. Om andra kan fuska kan väl jag också. På den vägen har tidigare välmående länder som Argentina och Uruguay förvandlats till korrupta träsk. Misstänksamheten breder ut sig. Affärsidéer läggs på hyllan. Välståndet går i kras.

Sverige, liksom England och flera andra länder, lyckades för drygt hundra år sedan med en moralisk upprustning. Kan vi göra om det nu?

Moraliskt framgångsrika länder nöjde sig inte med kraftsamlingar mot girighetens avarter. De gjorde det också lättare för människor att lagligt bli sin lyckas smed. I slutet på 1800-talet växte folkrörelserna med starka moralbudskap. Samtidigt infördes näringsfriheten år 1864. Året efter gick vi med i det europeiska frihandelssystemet. Många människor kunde plötsligen som företagare eller kooperatörer bygga ett bättre liv på anständigt vis och vara stolta över det.

Girighetens fula tryne har i stället brett ut sig mest där människor sett få alternativ. Trots otaliga brandtal om den oförvitlige socialistiska arbetaren blev kommunistländerna genomkorrumperade. Hernando de Soto har visat hur fattiga i många latinamerikanska länder berövas möjligheten att utveckla sina företag och jordbruk av en ofantlig byråkrati och avsaknaden av äganderätt. Flera studier visar att bedrägeri och korruption är vanligare i länder där det är svårt att starta nya företag än i länder med många nyföretagare.

Sverige ligger fortfarande bra till i internationella jämförelser av korruption. Men det finns en oroväckande tendens. Det har blivit mycket lättare att bli rik på att få tag i en hyresrätt i storstan än på arbete. Nio av tio svenskar måste extraknäcka en timme om dagen i mer än 25 år för att få ihop en halv miljon kronor, vilket även en liten hyresrätt kan ge om den säljs svart eller byts mot en villa.

Det uppfattas som lätt att tjäna pengar på att flytta inkomster utomlands eller på svartarbete. Det är knappast förvånande att många som ser detta tycker att de själva borde ha ett finger i syltburken. Särskilt när det inte är alldeles lätt att lyckas den anständiga vägen. Antalet företagare har minskat under de senaste tio åren – från en internationellt sett låg nivå.

Nu måste Sverige byta kurs:

Sluta hymla. Ordet fusk har närmast tabubelagts av en elit som varit mån om att gosa ihjäl det politiskt korrekta. Många vanliga människor tycks ha en mer pragmatisk inställning. Nittio procent av arbetarna anser att det vore bra om kontrollen mot överutnyttjande av bidragssystemen ökade. Den inställningen borde vara en förebild för näringslivet. Det borde vara självklart att aktieägare kontrollerar vad vd-ar gör, att revisorer verkligen är oberoende och att styrelser inte består av kompisgäng. En ny och närmast unik studie av företagsfusk i USA från 1978 till 1995 visar att det förekommer främst när styrelser och kompensationskommittéer har för få oberoende ledamöter.

Slakta heliga kor. Det är orimligt att det går att tjäna så mycket pengar olagligt på bostadsmarknaden. Så är det inte i någon annan europeisk storstad. Marknadsanpassa hyrorna – för moralens skull. Och för jämlikhetens skull. Det är sällan invandrare och låginkomsttagare som tjänar miljoner på utdelningen av hyresrätter.

Låt fler utmana de stora och starka. När få konkurrenter flåsar en i nacken uppstår utrymme för excesser. Därför bör fler uppmuntras att starta företag och att konkurrera med de stora. Det gäller lika väl för asfaltproduktion och livsmedelshandel som för skolor och sjukvård. Varför ska försäkringsbolag skyddas från konkurrens genom förbud att flytta pensionsförsäkringar? Varför ska banker skyddas från konkurrens av att det tas ut skatt när människor vill flytta fondsparande från en bank till en annan? Varför ska fackföreningar ha monopol på stuvning i svenska hamnar?

Jag tillhör dem som vill ta större ansvar för en moralisk upprustning. Vi kan lyckas. Men då måste vi göra anständighetens väg bredare och girighetens genvägar smalare. Annars blir det inte mer än fraser.

Stefan Fölster