ÅSIKT

Mutorna blir inte färre på Ica

DEBATT

Efter mutskandalerna på Systembolaget kräver monopolets kritiker att Systemet avskaffas. Hyckleri, menar Birger Schlaug, före detta språkrör (mp).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I den privata handeln är det som inom Systembolaget kallas muta en del av den normala verksamheten, menar han.

– Är det någon som tror att Ica-handlaren som säljer tillräckligt mycket Absolut inte skulle få en bonus från Vin & Sprit?

Så har då de kommersiella krafter som har till uppdrag att öka det totala alkoholintaget i Sverige fått blodad tand. Man har satt sina dräglande käftar i Systembolaget. Inspirerade av anklagelser om mutor, smygkorruption och fifflande. Understödda av den frihetsmaffia som tror att största möjliga frihet uppstår om Ica, Coop och närmaste spelbutik kan dra upp alkoholintaget till EU-nivå. Jävlar, vilken tillväxt det skulle bli!

Det spel som nu utspelas är minst sagt hycklande eftersom man försöker lägga något sorts konsumentperspektiv på hela affären. Moraliserande ledarskribenter och frihetsnarkomaner, som vill slopa försäljningsmonopolet, ojar sig upprört över att Systembolagschefer tagit emot bonusar om de sålt sprit från vissa tillverkare. För att få sina bonusar så har vi stackars konsumenter blivit utsatta för vinklad marknadsföring.

Butikschefer har marknadsfört vissa pavor mer intensivt än andra för att få sina bonusar. Man kanske till och med frångått standardsortimentet för att på det sättet skaffa sig bonusar. Fy och usch för dessa mutor!

Problemet för alla dessa moraliserande frihetsälskare är emellertid att det som inom Systembolaget är att betrakta som muta, inom den privata handeln kallas stimulansåtgärd och uppfattas som hur naturligt som helst.

Eller är det någon som tror att Ica-handlaren som säljer tillräckligt mycket Absolut inte skulle få en bonus från Vin & Sprit? Eller att ägaren av den spelbutik som säljer rejält av rätt irländsk maltwhisky inte skulle få en stereoanläggning till sina ungar lagom till jul? Eller att centrallagercheferna för Coop inte skulle få vinresor till Frankrike för att ”lära sig mer om vindruvan och vintillverkningen”?

För oss som konsumenter är det knappast någon skillnad om det är Systembolagets eller Icas butikschefer som stimuleras att prångla ut mer av ett visst företags produkter.

Fördelen för oss är snarast att man inom Systembolaget vill komma tillrätta med bonusar eftersom man ser det som mutor. Vem inbillar sig att man inom Ica, Coop eller färgbutiken på hörnet skulle vilja komma till rätta med bonusar som man ser som naturliga inslag i marknadsekonomin?

Men, säger nu vän av ordning, om vi inte gillar det sortiment som Ica tillhandahåller, efter det att man fått sina bonusar, så kan vi gå till Coop eller Pressbyrån i stället. Det är förstås sant. Men det skulle ge oss betydligt mindre valfrihet eftersom Systembolagets varusortiment är av ett fullständigt unikt omfång. Jämför med vad som helst! Det finns ingen annan bransch, vare sig inom livsmedel eller annan handel, som har det enorma utbud som Systembolaget har!

Ska jag köpa kastruller, färg, kött eller klockor så räcker det inte att gå runt i hela Stockholm för att komma upp i den valfrihet som finns inom en enda Systembutik. Dessutom har jag, oavsett om jag bor i Vingåker eller på Östermalm i Stockholm, tillgång till hela detta sortiment. Monopolet garanterar en valfrihet större än vad en fri alkoholmarknad skulle komma i närheten av!

Monopol är ibland garanti för mångfald – något som marknadsfundamentalister borde ta till sig i detta tidevarv av avregleringar och fördummande marknadslösningar.

Till detta skall läggas att få, om ens några, butiker inom detaljhandeln, kan ge så djup och bred information om de produkter man säljer som just Systembolaget.

Ur konsumentperspektiv är således det försäljningsmonopol som Systembolaget utgör överlägset de alternativ som frihetsmaffian nu passar på att skrika om. Valfriheten är större, kompetensen högre och informationen bättre. Dessutom är bestickning att betrakta som olaglig och offentlig muta i stället för som laglig och hemlig marknadsbonus.

Så vad skriker marknadsliberalerna om? Är det bara mer råfylla man jagar? Eller har man redan drabbats av den?

Birger Schlaug