ÅSIKT

Behåll den europeiska offentligheten

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sedan Sverige gick med i EU har en kulturell revolution ägt rum i Europa. Enligt EU-fördragets portalparagraf (artikel 1) skall besluten inom Europeiska unionen fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. Bestämmelsen är ett resultat av en flera års hård politisk strid om öppenheten i EU. Den striden är långt ifrån vunnen – hemlighetsmakarna i Europa tar varje tillfälle i akt för att ta tillbaka förlorad mark.

I helgen drar det ihop sig till slutförhandlingar i Rom om EU:s framtida konstitution. Detta sker i en tid då misstron mot unionen ökar bland både svenska och europeiska medborgare. Man hade därför hoppats att frågorna om öppenheten inom EU och närheten till dess medborgare skulle stå i centrum för debatten.

Tyvärr kommer det knappast att bli fallet. Fram på småtimmarna lär debatten i Rom mest handla om hur makten och pengarna skall fördelas mellan EU:s medlemsstater och institutioner. EU-medborgarnas intressen lär knappast komma upp på förhandlingsbordet, med mindre än att Göran Persson styvnackat håller fast vid tidigare uppnådda resultat på området och envist driver linjen att den europeiska offentlighetsprincipen skall omfatta EU:s samtliga institutioner. Frågan verkar dock hitintills inte ha prioriterats särskilt högt, varken av den svenska regeringen eller av riksdagen. Det finns därför all anledning att befara att den kommande konstitutionen för Europa innebär ett steg tillbaka för den europeiska offentlighetsprincipen.

I det förslag till konstitution som nu ligger på förhandlingsbordet får man nämligen leta länge för att hitta den europeiska offentlighetsprincipen.

Principen om att besluten även framdeles skall fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt i Europa återfinns inte i konstitutionsutkastets portalparagraf.

Inte heller hittar man den i konstitutionens inledande bestämmelser om unionens värderingar (artikel 2). Öppenheten utgör tydligen inte ens ett av unionens mål (artikel 3), där den i vart fall borde höra hemma.

I stället har den europeiska offentlighetsprincipen förpassats till en skum underavdelning om ”Unionens demokratiska liv”, där den till och med har underordnats principen om representativ demokrati. Därmed kommer den europeiska offentlighetsprincipen att förlora i tyngd. Den kommer inte att stå sig särskilt stark i en målkonflikt med unionens övriga värderingar, målsättningar och krav på lojalitet och effektivitet.

Våra resultatinriktade politiker och tjänstemän verkar fortfarande inte vilja inse att symboler är viktiga, både i Europa och här på hemmaplan.

Varje nedvärdering av den nuvarande europeiska offentlighetsprincipen kommer att ses som ett förhandlingsnederlag för vår statsminister, Göran Persson.

Kompromissa inte med EU-fördragets portalparagraf! Behåll den europeiska offentlighetsprincipen även i den inledande bestämmelsen till konstitutionen för Europa!

Ulf Öberg , Doktorand i , europarätt , vid Stockholms universitet