ÅSIKT

Tig inte om antisemitism, Persson

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Varför är det offentliga Sverige så tyst om muslimsk hets mot folkgrupp? Sverige är en av de fem EU-länder där antisemitismens yttringar har ökat mest enligt flera undersökningar.

I början på juli ägde en Forskningskonferens rum i moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm. Till den hade bl a den inom Islam prominente shejk Yussuf al-Qaradawi inbjudits.

Al-Qaradawi har ett program på TV-kanalen Al-Jazeera, där han deklarerar att självmordsbombningar mot civila israeler oavsett ålder, kön och status, inte bara är tillåtna – de är martyraktioner.

Dessa åsikter upprepades i moskén på Medborgarplatsen i Stockholm av honom och rapporterades i en tiosidig artikel i al-Sharq al-Awsat, en arabisk-språkig Londonbaserad tidning den 19 juli i år. Denna hets mot folkgrupp har polisanmälts av LUF:s ordförande Fredrik Malm. Representanter för moskén bekräftade samma dag i SR:s Studio Ett och Efter 3, att Qaradawi var känd för sådana uttalanden i Al-Jazeera, men att de gjordes i ett slutet sällskap och att man inte från moskéns sida höll med honom.

Den 19 november sker det igen. Då inbjöds den diplomatiska kåren att lyssna till Dr Azzam Tamimi från Islamic Thought College, London, i moskén i Stockholm. Tamimi uttryckte då vid en frågestund sitt stöd åt självmordsbombningar ”martyroperationer” mot civila israeler.

Under denna period från sommaren till nu, har jag inte sett eller hört någon minister tala klarspråk om dessa tendenser. När Göran Persson och Mona Sahlin har fått frågor i riksdagen om dessa problem bagatelliseras de.

Varför säger inte Göran Persson som den franske presidenten Jacques Chirac? ”När en jude attackeras i Frankrike är det hela vårt land som attackeras. Antisemitismen står i strid med franska värderingar. Jag uppmanar alla att vända sig emot den och minnas att våra judisk landsmän är lika hemma i vårt land som alla andra landsmän.” (DN 1/12). Politikerna gör samhället en björntjänst genom att ligga lågt och hålla tyst om sådana tendenser. I skolor, i domstolar, i moskéer och hos justitiekanslern, JK, måste alla former av diskriminering bekämpas.

Helsingforskommittén har i en nyligen publicerad rapport, ”Hatets språk – om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet”, beklagande konstaterat att JK ytterst sällan åtalar någon för hets mot folkgrupp. Som Per T Ohlsson skrev i Sydsvenskan den 16 november : ”Att bekämpa dessa tendenser är ett nödvändigt renhållningsuppdrag som få tycks beredda att ta långsiktigt ansvar för. Gång på gång blossar oron upp, underblåst av den senaste antisemitiska incidenten. Bara för att slockna lika snabbt. Varpå allt återgår till det vanliga; Israel som skurkstat, halvkvädna visor om Förintelsen, Amerika som judarnas beväpnade ombud... Så tynar den bort, Europas viktigaste, mest dyrköpta lärdom: om gamla fördomar tilllåts slå över i nutida hat stundar en framtida katastrof.”

Lisa Abramowicz (Informationsföreståndare i Judiska Församlingen Stockholm)