ÅSIKT

Gärna fredsstyrka – men inte under USA

Svenska Afghanistankommittén välkomnar förstärkta fredsbevarande insatser i Afghanistan – så länge det sker under FN:s flagg. Koalitionsstyrkorna – de USA-ledda krigförande trupperna i landet – har lanserat en modell med uppgift att ägna sig åt både säkerhet och biståndsinsatser, hittills med klent resultat. På bilden tar två afghanska änkor emot matolja från USA.
Foto: AP
Svenska Afghanistankommittén välkomnar förstärkta fredsbevarande insatser i Afghanistan – så länge det sker under FN:s flagg. Koalitionsstyrkorna – de USA-ledda krigförande trupperna i landet – har lanserat en modell med uppgift att ägna sig åt både säkerhet och biståndsinsatser, hittills med klent resultat. På bilden tar två afghanska änkor emot matolja från USA.
DEBATT

Det är bra att regeringen funderar på att förstärka de fredsbevarande styrkorna i Afghanistan. Men sätt inte svensk personal under amerikansk ledning. Det äventyrar både deras egen och övriga hjälparbetares säkerhet, skriver Bengt Kristiansson, generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Regeringen överväger just nu att utöka de fredsbevarande insatserna i Afghanistan.

Det finns olika alternativ för hur detta ska ske. Ett är att sätta styrkorna under FN:s ledning, ett annat att underställa dem militär amerikansk ledning. Vi i Svenska Afghanistankommittén är mycket engagerade i frågan och välkomnar viljan att öka den fredsbevarande insatsen. Den behövs i Afghanistan nu, mer än någonsin. Men att sätta den under amerikansk ledning vore katastrof. Det skulle äventyra inte bara styrkornas trovärdighet utan även säkerheten för Svenska Afghanistankommitténs arbete i landet.

I dagarna ska landets framtida konstitution fastställas. Om detta lyckas kommer nästa steg att vara allmänna val sommaren 2004. I det rådande klimatet i Afghanistan kan medborgarna inte förväntas gå till ”fria och rättvisa val” – krigsherrarna kommer att tvinga sin befolkning att rösta fram dem till viktiga platser i den centrala maktapparaten. Valen kommer att ske under hot och utpressning.

För att skapa bättre säkerhet behövs insatser på många fronter. Polis, rättsväsen och en nationell armé behöver byggas upp. Den påbörjade avväpningen måste intensifieras. För att övervaka och främja den politiska processen och återuppbyggnaden behövs fredsbevarande styrkor.

Koalitionsstyrkorna – de USA-ledda krigförande trupperna i Afghanistan – har lanserat en modell, Provincial Reconstruction Team, med uppgift att ägna sig åt både säkerhet och biståndsinsatser, hittills med klent resultat i bådadera.

I Kabul finns även säkerhets- och fredsbevarande trupper (ISAF) som arbetar under FN:s mandat.

Svenska Afghanistankommittén bedriver sedan 20 år stor verksamhet i 21 av Afghanistans 32 provinser. Vi har 9 000 lokalanställda, engagerade främst inom utbildning, sjuk- och hälsovård och insatser för människor med handikapp.

Under nytalibanernas attacker på biståndsarbetare det senaste året har vi sett många exempel på lokalsamhällenas vilja och förmåga att skydda kommitténs anställda, som tecken på förtroende och uppskattning.

Läget i Afghanistan är kritiskt. Ett viktigt bidrag till den kritiska situationen är USA:s och dess allierades roll. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 gick USA-ledda styrkor tillsammans med Norra alliansen till attack mot talibanerna. De flesta afghaner var nöjda med att se talibanerna gå. Många afghaner hoppades också att Afghanistan äntligen skulle få fred och hjälp med att återuppbygga landet.

Men USA:s globala krig mot terror har inte bara misslyckats med att skapa fred utan också med att minska terrorn. USA-koalitionens framfart har lett till ofantliga övergrepp. Det direkta kriget har skördat många civila offer, nu senast 15 döda barn och ett antal vuxna.

I byarna har soldaterna genomfört husundersökningar och kroppsvisiteringar under förhållanden som upprört befolkningen, lett till rättsövergrepp och godtyckliga fängslanden.

I jakten på terroristerna samarbetar USA med krigsherrar, män som med vapenmakt tagit kontroll över befolkningen och tvingar folket att leva i fruktan. Det är vanligt med tvångsinskrivning till militärtjänst, förbud för flickor och kvinnor att lämna sina hem etc. Krigsherrarna har ofta stora inkomster från illegal beskattning och narkotikahandel.

USA:s allians med krigsherrarna har underminerat den av president Karzai ledda övergångsregeringens möjligheter att stärka kontrollen utanför Kabul. Därutöver har denna regering försummat att säkra en rimlig maktbalans mellan olika etniska grupper. Maktutövningen har alltför mycket grundats på tadzjikisk dominans. Härigenom har förtroendet för USA ytterligare eroderat.

Mot denna komplexa bakgrund är det av vikt att arbeta för att ett svenskt deltagande i fredsbevarande syfte får optimala förutsättningar. Det vore förkastligt om svensk trupp i Afghanistan skulle ledas av en krigförande part vars insatser med rätta ifrågasätts av befolkningen.

Den nytalibanska rörelsen har utsett biståndsarbetare till skottavlor för dödliga attacker. Under de senaste åtta månaderna har tolv biståndsarbetare dödats och 39 skadats. Nytalibanernas logik är just kopplingen mellan främmande militär trupp och biståndsarbetares möjliga medverkan i underrättelseverksamhet. Kopplingen mellan ett svenskt PRT under USA:s ledning och svenskt bistånd skulle i nytalibanernas ögon rättfärdiga fortsatta attacker på biståndsarbetare, inte minst sådana som förknippas med Svenska Afghanistankommittén.

Det vore inte bra för Sverige och inte för det svenska biståndet i Afghanistan. Och svensk alliansfrihet och neutralitet skulle med rätta kunna ifrågasättas. Däremot kan svensk medverkan under FN-mandat bli en tillgång. FN åtnjuter, en del attacker till trots, ett helt annat förtroende i breda befolkningsgrupper än de amerikanska trupperna. Därför är det viktigt att den svenska insatsen görs under FN:s mandat. Då finns det chans att insatsen får avsedd verkan: utveckling mot stabilitet, säkerhet och fred.

Bengt Kristiansson (generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén)