ÅSIKT

Kunskapen om islam måste öka

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Några muslimska elever på Huddingegymnasiet har ansökt om att få ett rum för att kunna be. Rektorn har avvisat deras begäran med följande motiveringar:

1) Skolan som offentlig organisation är en plats för utbildning, inte för organiserad religiös utövning.

2) Oro för att ett andaktsrum, öppet för alla religioner, skulle kunna bli en källa till konflikt på skolan.

3) Brist på lämpliga utrymmen.

Nu har ärendet hamnat hos utbildningsnämnden i Huddinge.

Med sitt avvisande och den klumpiga motivering han gav, har rektorn på Huddingegymnasiet stärkt muslimernas misstänksamhet gentemot den kommunala skolan. Fundamentalisterna kan nu hävda att det är bättre att muslimska barn går i friskolor, där undervisningen är anpassad efter deras religion. En sådan utveckling tror jag är farlig.

Det hade inte behövt gå så här. Islam är en flexibel religion och det är ingenting som säger att man måste be kollektivt, i ett speciellt rum eller ens vid exakt en viss tidpunkt. Endast två bönetillfällen infaller under skoltid. Man kan passa på att be när klassen har rast och bönen tar endast några minuter. Däremot är det viktigt att stället är rent. Det är därför många muslimer, min svärmor till exempel, alltid har sin egen bönematta med sig.

I stället för att oroa sig för religionskonflikter borde rektorn, för det första, ha samtalat med eleverna och hänvisat dem till deras lärare för att hitta en individuell lösning. För det andra hade platsbrist räckt som skäl för att inte inrätta ett särskilt bönerum. De motiveringar rektorn ger är kränkande och visar bara hans okunnighet: att elever ber under skoltid betyder inte att skolan organiserar religionsutövning och människor från olika trosriktningar måste inte alltid råka i konflikt med varandra.

Ett av den svenska skolans huvudsyften är att utveckla ungdomars förmåga att leva tillsammans med andra människor. Skolan ska motverka främlingskap.

Naturligtvis är det inte helt problemfritt att ha flera nationaliteter och trosriktningar i en och samma skola. Det är i klassrummen och på skolgårdarna som olika åsikter skall mötas och diskuteras. Demokratin kräver att vi ständigt kompromissar. För att demokratin ska fungera måste vi, oavsett nationalitet eller religion, vara beredda att mötas på vägen. Då kan vi inte låta fundamentalister, vare sig från islam eller från andra religioner, ensamma tolka vad som är rätt eller fel.

Exemplet från Huddinge visar att skolornas kunskap om islam måste öka. Skolpersonal kommer allt oftare att behöva ta ställning till muslimska elevers önskemål. Men om önskemålen hanteras klumpigt är risken stor att man förstorar de problem som uppstår och gör en höna av varje liten fjäder.

Cheko Pekgul (f d hemspråkslärare)