ÅSIKT

Svenskarna: Norden är bättre än EU

DEBATT

Svenskarna vill hellre samarbeta med de andra nordiska länderna än vara med i EU. Enligt en ny Temo-undersökning föredrar 49 procent Norden framför EU. Även i Norge och Danmark finns ett starkt folkligt stöd för Norden-tanken.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Norden har en potential som ingen politisk aktör den senaste tiden har försökt att ta till vara, skriver sex EU-kritiker i dag.

SITTER I SAMMA BÅT Statsminister Göran Persson ror med finländske kollegan Matti Vanhanen. Det vore mycket bättre att utveckla det nordiska samarbetet än att fortsätta stärka EU, skriver sex EU-kritiker. Foto:
Foto: PERNILLA WAHLMAN
SITTER I SAMMA BÅT Statsminister Göran Persson ror med finländske kollegan Matti Vanhanen. Det vore mycket bättre att utveckla det nordiska samarbetet än att fortsätta stärka EU, skriver sex EU-kritiker. Foto:

49 procent av svenska folket vill hellre ha ett fördjupat nordiskt samarbete utanför Europeiska unionen än ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. Färre, bara 45 procent, föredrar ett fortsatt EU-medlemskap.

Även i Danmark och Norge har ett fördjupat nordiskt samarbete i stället för EU-medlemskap mycket starkt stöd. Det visar tre nya opinionsundersökningar från de tre skandinaviska länderna.

Det är allmänt känt att Sverige och Danmark, tillsammans med Storbritannien, har de mest EU-kritiska befolkningarna i hela EU. Både Sverige och Danmark har folkomröstat om EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) och sagt nej.

Folkomröstningarna har bekräftat att de svenska och danska folken är betydligt mer negativa till EU än Sveriges riksdag och Danmarks folketing. Samtidigt är det ett ovedersägligt faktum att det svenska, danska och norska folkets stöd för det nordiska samarbetet genom alla år varit mycket stort.

I slutet av april ställde opinionsföretaget Temo följande fråga till drygt 1 000 slumpvis utvalda svenskar: ”Om du fick möjlighet att välja mellan ett fortsatt svenskt medlemskap i EU eller ett närmare nordiskt samarbete utanför EU, vad skulle du välja då?”

– Ett närmare nordiskt samarbete utanför EU, svarade 49 procent.

– Fortsatt EU-medlemskap, svarade 45 procent.

Endast i storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö, önskar en majoritet stanna i EU om alternativet är ett fördjupat nordiskt samarbete utanför EU; 56 procent för EU, 39 procent för Norden.

Temo-undersökningen visar att stödet för Nordenalternativet är starkast inom de EU-kritiska partierna, 78 procent av vänsterröstarna och 77 procent av miljöpartisterna föredrar Norden framför EU. Inom kristdemokraterna och centern, där partieliten är för EU men fotfolket emot, står Nordenalternativet starkt, 65 procent respektive 61 procent föredrar ökat nordiskt samarbete framför fortsatt EU-medlemskap.

Inom socialdemokratin väger det jämnt, 46 procent föredrar Nordenalternativet och 46 procent EU-alternativet. Bland arbetare och LO-medlemmar finns en majoritet för Nordenalternativet, med 61 respektive 62 procent.

Inom de två mest EU-vänliga partierna, folkpartiet och moderaterna, är nordismen svagare än EU-entusiasmen; 31 procent av fp-väljarna föredrar Norden framför EU, jämfört med 37 procent av modera- terna.

Nordenalternativet stöds av en majoritet av befolkningen med endast grund- och gymnasieutbildning, 55 procent.

Intressant är att även inom samhällsgrupper där en majoritet föredrar fortsatt EU-medlemskap, stöder en stor andel ett nordiskt alternativ. Bland högutbildade föredrar 38 procent Norden framför EU, bland högavlönade 45 procent och bland egenföretagare 45 procent.

Undersökningar liknande den svenska Temo-mätningen har även genomförts i Danmark och Norge under april och maj.

I Norge ställdes frågan: ”Norge har i dag ett tätt ekonomiskt samarbete med resten av Europa. Om det var aktuellt att välja mellan ett närmare nordiskt samarbete och ett norskt medlemskap i EU, vad hade du då valt?”

– Ett närmare nordiskt samarbete utanför EU, svarade 46 procent av norrmännen.

– Ett norskt EU-medlemskap, svarade 40 procent av de tillfrågade.

Även i Norge blev det alltså ett klart ställningstagande för Norden och mot EU.

I Danmark, som har varit EG/EU-medlem i mer än 30 år, ställdes frågan: ”Under förutsättning att det både i Sverige och Norge finns en majoritet som föredrar ett närmare nordiskt samarbete framför ett medlemskap i EU, vilket val hade du då gjort om du imorgon skulle välja mellan ett närmare nordiskt samarbete – i form av ett nordiskt förbund – eller medlemskap i EU?”

– Ett närmare nordiskt samarbete utanför EU, svarade 44 procent av danskarna.

– Ett danskt medlemskap i EU, svarade 47 procent.

Nio procent svarade ”vet inte”. Här väger det jämnt mellan alternativen, med en övervikt för EU-sidan. De danskar som var för fortsatt EU-medlemskap, fick ytterligare en fråga: ”Vad hade du valt om det mellan ett eventuellt nordiskt förbund och EU etableras handels- och samarbetsavtal som innebär att nordiska medborgare kan resa, bo, studera, arbeta och handla över gränserna?”

Femton procent av dem som tidigare sva- rat till förmån för EU-medlemskapet, väljer nu ett nordiskt förbund. Det samlade stödet för Norden blir därmed 51 procent och för EU 36 procent, 13 procent svarar ”vet ej”. Även i Danmark finns alltså ett väldigt stort stöd för Norden som alternativ till EU.

Det ligger nära till hands att tolka dessa opinionssvar som uttryck för en ren EU-skepsis. Riktigt så enkelt torde det dock inte vara. Ett aktivt ställningstagande för Norden spelar också in. Trots det faktum att det nordiska samarbetet och ett nordiskt alternativ till EU alls inte förekommer i samhällsdebatten, så har Nordensamarbetet ett kompakt stöd i folkopinionen. Äldre undersökningar pekar i samma riktning.

Inom EU pågår en utveckling mot mer överstatlighet, mer union och federalism. Enligt Eurobarometern från november 2003, vill 53 procent av alla EU-medborgare att EU ska utvecklas till en politisk europeisk union.

Denna utveckling har inte stöd av svenska folket. I samband med SVT:s och Göteborgs universitetets vallokalsundersökning vid EMU-folkomröstningen, tillfrågades svenskarna om sin inställning till ett framtida Europas förenta stater.

Hälften, 50 procent, ställde sig direkt negativa till idén, dubbelt så många som EU-genomsnittet. Bara 25 procent var positiva. Ändå är det dithän utvecklingen pekar.

EU-kommissionen låter två gånger årligen genomföra större opinionsundersökningar i hela EU, senast i november 2003, strax efter folkomröstningen om EMU.

På frågan om svenska folket tyckte att det var bra att Sverige är medlem i EU, svarade 37 procent ja. Endast 27 procent svarade att Sverige tjänade på sitt medlemskap. Hela 59 procent ansåg att Sverige hade förlorat på EU-medlemskapet.

I Eurobarometern ställs även frågan huruvida man skulle bli ledsen eller lättad om man fick höra att EU upphört att exis- tera. Fler svenskar svarade att de skulle bli lättade än ledsna, 28 jämfört med 26 procent. Drygt en tredjedel, 34 procent, svarade att de skulle vara likgiltiga.

Andelen lättade är dubbelt så hög som för EU-genomsnittet. Sverige skiljer sig även från övriga EU-länder i andra avseenden.

Dessa opinionsresultat visar att den nordiska tanken har starkt folkligt stöd; Norden har en potential som ingen politisk aktör den senaste tiden har försökt att ta till vara.

Det starka stödet för Norden borde ge varje regering, som säger sig företräda folket, en tankeställare. Undersökningarna visar inte bara på att politiker och folk går skilda vägar när det gäller EU. De pekar även tydligt på att det finns populära alternativ.

Om regering och riksdag väljer den nordiska samarbetsvägen, talar det mesta för att de inte behöver arbeta på tvärs mot folkopinionen, utan faktiskt får svenska folket med sig.

Det är dags att i demokratisk anda diskutera Sveriges framtida vägval och Norden som alternativ till EU!

Bengt Åke Berg (v), EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna, f d ordförande Folkrörelsen Nej till EU

Therese Rajaniemi (s), EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna

Jörgen Bengtson (c), EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna, f d förbundsordförande Föreningen Nordens Ungdomsförbund

Johan Lindblad (partiopolitisk ), EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna, ordförande för Nordisk Vision

Anders Engqvist (mp), EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna.

Ole Krarup, EU-parlamentsledamot för danska Folkebevaegelsen mod EU

Bengt Åke Berg (v EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna f d ordförande Folkrörelsen Nej till EU), Therese Rajaniemi (s EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna), Jörgen Bengtson (c EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna f d förbundsordförande Föreningen Nordens Ungdomsförbund), Johan Lindblad (partiopolitisk EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna ordförande för Nordisk Vision),Anders Engqvist (mp EU-parlamentskandidat för EU-motståndarna), Ole Krarup (EU-parlamentsledamot för danska Folkebevaegelsen mod EU)