ÅSIKT

Medierna ska granska det som är finstilt

Göran Persson: Personfixeringen i medierna tar fokus från sakfrågorna

DEBATT

Ett mediedrev brukar definieras som många journalister som samtidigt och hårt granskar samma företeelse, eller samma person. Om jag ska tycka något om det så är det möjligen att det skapar en ensidighet i granskningen, att perspektiven kan bli snäva.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Göran Persson vann Läsarnas val med 33,9 procent av rösterna. Uppdraget var att skriva på temat ”Vad mediedrevet inte fattat”.
Foto: Peter Kjellerås
Göran Persson vann Läsarnas val med 33,9 procent av rösterna. Uppdraget var att skriva på temat ”Vad mediedrevet inte fattat”.

I en demokrati är fria mediers roll som granskare av den politiska makten central. Politiska företrädare granskas hårt, och så ska det vara. Men om personfixeringen blir för stor drunknar det som är viktigast för landets väljare, nämligen hur det går med det uppdrag de gav politikerna i valet, och vad som skiljer politiken åt inför kommande mandatperiod.

Om mediedrev gör att sakfrågor inte får utrymme så underskattar media sina läsare, lyssnare och tittare. De vill fatta sitt politiska beslut i kommande val på en saklig granskning av vad de olika politiska partierna står för och vad politiken skulle få för konsekvenser för Sverige. Om jag fick önska mig ett mediedrev som hårdgranskade något så skulle det vara just detta.

Håller partierna vad de lovat? Har de drivit de frågor de sagt sig vilja driva? Vilka förslag har de lagt fram? Är det sant att moderaterna blir mjukare, eller är det bara ord? Hur röstar de i riksdagen? Är det sant att socialdemokraterna satsar på barnfamiljerna? Hur går det för Sverige – jämfört med omvärlden och jämfört med tidigare år? Hur ser de ideologiska skiljelinjerna ut? Vad vill partierna i sak?

Moderaternas partiledare skrev på den här sidan häromveckan att moderaterna finansierar sina förslag till skattesänkningar ”genom stramare bidragssystem, och ökar då också skillnaden i vad man får ut mellan att arbeta och att inte arbeta”. Vad han syftar på är moderaternas förslag att sänka ersättningen till arbetslösa och sjuka ner mot 60 procent. Det är ett förslag med stark ideologisk högerprägel.

Vad säger de som prövat att leva på a-kassa om ett sådant förslag? Vad tycker den som lever med värk eller drabbas av svår sjukdom? Är det rätt att sjuka och arbetslösa ska betala för att de friska med jobb ska få skattesänkningar? Vad händer med Sveriges utveckling när tryggheten för löntagarna minskar?

Vi lever i en tid av stora förändringar. Tempot i samhället är uppdrivet och kraven på människor är höga. Jag är övertygad om att den bästa bryggan mellan gammalt och nytt är trygghet. När man ställs inför förändringar och måste byta jobb eller bostadsort, lära sig nytt eller starta eget, eller om man ska få barn – då ska man veta att det finns ett skydd så att man kan försörja sig under tider av omställning. Då vågar man ta nya steg. Så driver trygga människor samhällsutvecklingen framåt.

Så tänker vi socialdemokrater, och vi känner att det är en politik som bär. Svensk utveckling hör till de främsta i Västeuropa. Vår modell fungerar väl. Därför vill vi öka tryggheten och förstärka de sociala försäkringarna, inte försämra dem. Vi vill hävda kollektivavtalen och förhindra vinstintressen i vården. Vi vill att välfärden ska vara för alla och betalas gemensamt via skatten. Mot oss står högern med ett annat synsätt och en annan modell.

Det som står på spel är villkor och vardag för Sveriges löntagare och pensionärer, barnfamiljer och ungdomar. Så om mediedrevet får tid över – granska politiken i sak, granska siffrorna och det finstilta i motioner och propositioner. Ställ det som vi politiker säger mot det vi skriver i våra program och förslag. Slutbetyget överlåter vi åt väljarna att sätta nästa höst.

Göran Persson , statsminister