ÅSIKT

Nya lagar ger färre jobb

Jan-Peter Duker: Regeringens förslag ökar arbetslösheten

Lunchrusning. På lunchen och helgen är det många som vill handla - men ett litet bageri har öppet mycket mer än så. Skulle det vara möjligt utan deltidsarbeten?
Foto: Thomas Johansson
Lunchrusning. På lunchen och helgen är det många som vill handla - men ett litet bageri har öppet mycket mer än så. Skulle det vara möjligt utan deltidsarbeten?
DEBATT

Regeringen planerar att lagstifta om långtgående inskränkningar i arbetsgivarnas möjligheter att organisera arbetet på arbetsplatsen. Ett givet resultat blir att företagen blir mer försiktiga med att anställa, ett problem som redan i dag är tydligt och påverkar arbetsmarknaden negativt.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vad vill då regeringen?

1. Förbjuda deltidsanställningar.

Det kallas för att man vill införa en laglig rätt till heltidsanställning. Effekten blir att det i praktiken blir förbjudet att anställa på deltid.

2. Införa en rätt till deltidsledighet.

Samtidigt som regeringen vill införa en laglig rätt till heltidsanställningar har den tillsatt en utredning som skall ta fram förslag till en lag om deltidsledighet. Det är fråga om en ny ledighetslag som ger anställda en generell rätt att minska sin arbetstid utan att behöva ange något särskilt syfte.

Regeringen säger i sina direktiv att kvinnor och män bör få ökade möjligheter att välja arbetstid efter egna önskemål.

3. Minska rätten att använda tidsbegränsade anställningar.

Regeringen har nu också presenterat lagförslag som minskar rätten att använda tidsbegränsade anställningar. Förslaget innebär att det i många fall automatiskt blir en fast anställning efter sammanlagt 12 månaders anställning och en företrädesrätt till återanställning redan efter sex månaders sammanlagd anställningstid.

Dessa ingrepp i arbetsgivarnas möjligheter att planera och driva sin verksamhet kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för hela näringslivet. Det leder dessutom till att arbetslösheten förvärras ytterligare.

Förslagen slår särskilt hårt mot små företag och branscher som har ett stort behov av deltidsanställningar och tidsbegränsade anställningar.

Det är naturligtvis en ekonomisk omöjlighet att ha fast anställd personal eller heltidsanställda om arbetsgivaren inte har tillräckligt med arbete. I många företag och branscher varierar behovet av arbetskraft sett över en kortare eller en längre period. Företagen måste därför kunna anpassa bemanningen för att verksamheten skall fungera.

Inom t. ex. detaljhandeln sker 60 procent av omsättningen under veckosluten då konsumenterna väljer att handla. Det finns också en koncentration till lunchtid och kvällstid. Deltidsarbeten är därför en nödvändighet för att kunna hålla öppet under övriga tider. Detsamma gäller exempelvis för ett litet bageri eller en restaurang.

Företagen har också ett stort behov av tidsbegränsade anställningar. Det gäller branscher där behovet av arbetskraft varierar beroende på kompetenskrav, konjunkturväxlingar, orderingång, säsong etc. Sådana variationer finns i byggsektorn, turistnäringen, jord- och skogsbruk, transportsektorn m fl branscher.

Det är inte så att företagen genom att organisera om sin verksamhet kan förvandla deltidsanställningar till heltidsjobb eller anställningar på begränsad tid till fasta anställningar.

De idéer regeringen nu driver riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för sysselsättningen. Sett till arbetsmängden är faktiskt inte två deltidsanställda lika med två heltidsanställda och en tidsbegränsad anställd är inte lika med en fast anställd.

Följden av regeringens förslag blir i värsta fall att ett stort antal små och medelstora företag slås ut, att nyföretagande och nyanställningar minskar och att personal måste sägas upp.

Regeringens förslag spär därmed på arbetslösheten i ett läge där redan nu över en miljon människor i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Många skulle gå miste om möjligheten att komma in på arbetsplatserna och få ett arbete som kan ge viktig arbetslivserfarenhet, vilket skulle drabba t.ex. ungdomar.

Dessutom skulle den personal som får stanna kvar bli hårdare belastad, vilket knappast skulle bidra till att uppfylla målen att minska sjukfrånvaron.

Jan-Peter Duker , vice vd Svenskt Näringsliv