ÅSIKT

Gulliga tjejer – tuffa killar

Anna-Belle Ericsson och Linda Backman: I barnboken lever könsrollen

DEBATT

”Hon stirrade på den leende modellen i tidningen. Vad hon längtade efter sin bästa vän, Lila Fowler! Lila intresserade sig för livets väsentligheter: Kläder och killar.” Utdrag från Sweet Valley High, populär flickboksserie.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Anna-Belle Ericsson och Linda Backman.
Foto: Privat
Anna-Belle Ericsson och Linda Backman.

Överallt, och särskilt i skolan, bör barn bemötas som individer och inte utifrån kön. Det finns många exempel på hur ojämställdhet tar sig uttryck senare i livet. Som nybakade studenter har vi på nära håll upplevt hur flickor ofta är mycket sämre på att ta plats i klassrummet än pojkar.

Flickor i dag växer upp i en miljö där de lär sig passivitet och att tvivla på sina egna förmågor samtidigt som man av pojkar kräver en påtvingad tuff attityd.

Kan en av bovarna vara all litteratur som barn läser i bokslukaråldern? Där beskrivs tjejer ofta som söta våp, eller illa omtyckta pojkflickor. Det finns sällan en stark tjej att identifiera sig med.

Killarnas äventyrsböcker ger inte heller ett brett spektrum av roller att identifiera sig med – de måste vara tuffa och okänsliga.

Barn i den åldern läser inte böcker med ett kritiskt öga, de analyserar inte varför världen ser ut som den gör i böckerna eller om denna värld motsvarar verkligheten. När man är i tioårsåldern är det skrivna ordet lag.

Vuxna måste ge barn fler alternativ, för som barn söker man alltid en roll att leva i. Barn förtjänar att kunna tänka fritt och inte låsas in i könsroller.

Diskussionen om samhällsförändringar flyttas sällan ned till planet där den behövs. Vi söker en medvetenhet hos de som arbetar med barn och ungdomar, hos lärare och fritidsledare. Diskussionen om genusperspektiv och exotifiering av andra kulturer i barnlitteraturen finns redan, men är bara tillgänglig för den intellektuella eliten som inte har möjlighet att tillämpa den.

Vi måste inse hur stor roll förskola, skola och fritidsverksamhet kan spela i ett barns liv, och utnyttja detta i ett gott syfte.

Varför inte diskutera böckerna barnen läser med dem, prata om könsroller med barnen tidigt i skolan och fråga dem hur de uppfattar sig själva och sina kompisar. Ge barn möjlighet att ifrågasätta alla budskap från media om hur man ”ska vara” om man är tjej eller kille.

För att uppnå ett fritt och jämställt samhälle, vilket gynnar alla, krävs att man börjar från grunden med en barnlitteratur som inte förstärker destruktiva eller påtvingade könsroller.

Så här kan könsrollerna yttra sig:

”Tvillingarna” av Francine Pascal, populär serie för flickor, inleds alltid med en detaljerad beskrivning av flickornas utseende och hur populära de är på grund av det. I böckerna segrar alltid Elisabeth i sin metod att ta sig an livet som lugn, pryd och passiv i relationer, medan den aktiva, modiga, livliga Jessica alltid tillrättavisas i slutet.

Hästböcker uppvisar en värld av starka tjejer - men bara i stallet! Så fort flickorna kommer i kontakt med pojkar i yttervärlden börjar de konkurrera och integrera. De uppför sig mycket passivt. Flickor tillåts bara styra och vara självständiga i en värld där alla andra är av samma kön.

I Fem-böckerna av Enid Blyton finns de klassiska stereotyperna av flickor och pojkar. Pojkarna är modiga beslutsfattare som inte visar känslor mer än nödvändigt. Hos flickorna representeras de två identifikationsobjekt som oftast finns att välja på: Den passiva, gulliga, barnsliga och lite dumma Anne, som alla tycker om, eller den oattraktiva, aktiva, modiga, pojkflickan George.

I de flesta Disneyberättelser och klassiska sagor är det närmast lag på en passiv och söt kvinnlig huvudroll. Törnrosa, Askungen, Aladdin, Pocahontas, Prinsessan på glasberget med flera.

Kittyböckerna av Carolyn Keene har visserligen en mycket aktiv och skarpsynt huvudrollsinnehavare, men Kittys ovanliga skönhet betonas alldeles för mycket. Inte sällan leder hennes attraktionskraft till lösningar.

Diskutera:

Anna-Belle Ericsson och , Linda Backman , initiativtagare till projekt för jämställda barn