Debatt

Ekoodling är inte bra för miljön

Holger Kirchmann och Lars Bergström: Övergödningen lika stor med naturlig gödsling

"Giftfri mat finns inte", skriver professorerna Holger Kirchmann och Lars Bergström.
"Giftfri mat finns inte", skriver professorerna Holger Kirchmann och Lars Bergström.Foto: Aftonbladets bildarkiv

Inga jordbrukssystem, vare sig ekologiska eller konventionella, är dock naturliga utan kräver stora ingrepp och kontroll för att kunna existera.

Jordbruksgrödor själva producerar giftiga substanser mot svampinfektioner, insektsangrepp och andra skadegörare. Potatisen producerar höga halter av solanin, som kan framkalla diarré och huvudvärk, i jordgubbar finns allergiframkallande proteiner och i spannmål hittar vi svampgifter. Sammanlagt få vi i oss 1,5 g naturliga gifter med för föda per dygn. Giftfri mat finns med andra ord inte.

Ekologisk odling har en rad regler som sätter stallgödsel och andra organiska gödselmedel främst och som tillåter oorganiska gödselmedel endast i svårlöslig form. För att gödseln ska räcka skaffar de ekologiska odlarna komplettering även i form av hönsgödsel, benmjöl, köttmjöl och avfall från livsmedelsindustrier.

Förutom outklarade hygieniska aspekter är det besvärande att dessa produkter oftast härstammar från gårdar som använder handelsgödsel. Den ekologiske odlaren hamnar i en situation som strider mot grundtanken i ekologisk odling att vara självförsörjande och oberoende av handelsgödsel. Markbördigheten skulle nämligen försämras gradvis om all odling skulle bli ekologisk.

Det går inte att med sakskäl förklara varför den lättlösliga formen av växtnäringsämnen i handelsgödsel inte får användas. Näringen tas upp som oorganiska joner oberoende av om den ges i organisk eller oorganisk form.

Näringsinnehållet i livsmedel förbättras av en balanserad användning av handelsgödsel. Ett flertal studier har visat att ekologiska produkter inte är av högre näringskvalitet än det som odlas med handelsgödsel.

Vad det gäller den ofta hävdade inställningen att organiska gödselmedel är bättre för miljön finns inga vetenskapliga belägg. Faktum är att stallgödsel och gröngödsel ger upphov till minst lika stor eller större utlakning av kväve och fosfor än handelsgödsel, vilket innebär att övergång till ekologisk odling inte löser Östersjöns övergödningsproblematik.

Ekologisk odling sänker skördarna med minst 30% av dagens nivå. FAO förutspår att livsmedelsbehovet i världen kommer att öka med 50% inom 25 år.

För att undvika en tilltagande världssvält behöver mycket mer mat produceras i framtiden och därför är skördesänkningar ohållbara. Lägre skördar kräver att större odlingsareal måste tas i anspråk. Uppodling av nya marker skapar nya miljöproblem och man kan komma i konflikt med naturvårdsintressen.

Det går därför inte heller att hävda att ekologisk odling medför bättre hushållning med naturresurser och är bättre för miljön än odling med handelsgödsel. Det är värt att notera att Nobelstiftelsen vid sitt hundraårsjubileum rangordnade de fem mest betydelsefulla prestationer som belönats under årens lopp. Ett av de fem var metoden att framställa handelsgödselkväve ur luften med motiveringen att handelsgödselkvävet betytt mer än något annat för världens livsmedelsförsörjning och bekämpning av svält.

Den organiska gödseln är även i ekologisk odling ett problem lika mycket som en resurs. Stallgödsel och organiskt avfall produceras i såväl ekologisk som vanlig odling, varför en förbättrad hantering av dessa produkter är angelägen oberoende av driftsform.

På längre sikt måste det utvecklas teknik som långt bättre än idag tar vara på växtnäringen i det organiska avfallet. Allra störst är problemen vid stora gårdar med många djur, men besvärligt är även det organiska avfallet i det urbana samhället. Det återstår därför ett ganska stort utvecklingsarbete, i vilket vanlig såväl som ekologisk odling och hela samhället måste vara engagerade.

Det ekologiska jordbruket är en bra affärsidé som fångar upp människans önskan och vilja att bruka naturen på ett uthålligt sätt. Naturen är dock både god och ond, precis som människan.

Tyvärr konstaterar vi att enbart naturliga medel och metoder inte erbjuder de lösningar vi behöver. Ekologisk odling står inte på en solid vetenskaplig grund.

Holger Kirchmann,

professor i markvetenskap och växtnäringslära, SLU

Lars Bergström,

professor i markvetenskap och vattenvårdslära, SLU