ÅSIKT

Sverige sämst på vård

Anders Morin och Stefan Fölster: Mest köer, sämst för de fattiga – och dyrast

DEBATT

I en färsk OECD-studie bland 21 länder påstås att Sverige tillhör de länder med den minst jämlika fördelningen av sjukvården. Slutsatsen måste vara mycket överraskande för de flesta svenskar. Vår analys bekräftar dock

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

OECD:s slutsats. Den visar också att sjukvården med ganska enkla medel skulle kunna bli mer jämlik.

OECD har i en omfattande ny studie undersökt jämlikheten i sjukvården i medlemsländerna. För svensk del bygger undersökningen på intervjuer med ungefär 5 000 personer. De har bedömt sin egen hälsa och i vilken utsträckning de faktiskt har konsulterat sjukvården.

Baserat på dessa uppgifter har en god bild skapats av hur mycket och vilken sjukvård människor har fått i förhållande till de behov de har. Graden av behovstäckning har sedan ställts i relation till personernas inkomster.

I de flesta europeiska länderna får människor sina vårdbehov täckta oavsett inkomstläget. Undantagen i Europa är just Sverige, Finland och Portugal. Där erhåller människor med lägre inkomster väsentligt mindre sjukvård i förhållande till sina behov än de bättre beställda när man undersöker antalet läkarbesök.

I sjukvårdens underklass, de som får minst tillgång till vård i förhållande till sina behov, finns äldre och låginkomsttagare som inte är bra på att tala för sig. Och som varken har tillgång företagshälsovård eller egen sjukvårdsförsäkring. Arbetare får också mer sällan hjälp med sina vårdbehov än tjänstemän.

Köerna torde vara en avgörande förklaring till den ojämlika sjukvården i Sverige. De flesta länder i Västeuropa har mycket kortare väntetider inom sjukvården. Ett exempel är Frankrike som har relativt korta väntetider och även en mycket jämlik sjukvård. Det är naturligtvis möjligt i Sverige också, men de politiska ledningarna i landstingen måste mer än hittills sätta patienten i fokus.

Landstinget i Jönköping har lyckats korta köer mer än andra landsting just genom ett genomtänkt kvalitets- och effektivitetsarbete som utgår från patientens väg genom sjukvården. Det kräver dock att kvalitetsmått redovisas öppet, att revirtänkande utraderas, och en kultur av ständigt förbättringsarbete.

Köerna kan också strykas om de som är effektivare får utföra en större del av sjukvården. Vi har granskat kostnader hos olika vårdproducenter i Stockholms läns landsting för sådana behandlingar som utförs på ett ganska likartad sätt på olika sjukhus. Diagnoserna är ljumskbråck, hallux valgus (operation av snedställd stortå), operation av tonsill, diagnostisk artroskopi (titthålsundersökning), medicinsk och kirurgisk abort. Samtliga genomförs dagkirurgiskt inom öppenvården.

I undersökningen ingick fyra offentliga och åtta privata vårdgivare. De privatas priser inklusive vinstmarginalen har jämförts med de offentliga sjukhusens kostnader för att behandla diagnoserna.

Det framkommer att det är normalt att vården hos de billigaste vårdinrättningarna kostar ungefär två tredjedelar av vad den kostar hos de dyraste.

Detta tyder på att stora besparingar skulle kunna göras genom att låta de billigare utföra mer, och dra ner på vård hos de dyrare. De möjliga besparingar är – om resultaten är giltiga för hela den planerade sjukvården – så pass stora att de skulle räcka mer än väl för att behandla bort köerna inom sjukvården.

Förklaringen till att sådana besparingar inte genomförs i större utsträckning är att det är de privata vårdinrättningarna som är de billigaste. Vid 96 av 102 möjliga parvisa jämförelser mellan privata och offentliga vårdgivare i undersökningen var de privata vårdgivarna billigare.

Eftersom det är ideologiskt kontroversiellt att anlita privata vårdgivare utnyttjas inte denna möjlighet att beta av sjukvårdsköerna. Därför får Sveriges låginkomsttagare också i fortsättningen finna sig i att få sina sjukvårdsbehov eftersatta. Och Sverige fortsätter att vara ett av de länder med den mest ojämlika sjukvården i Europa.

Fotnot: Rapporterna, inklusive OECD-rapporten, kan hämtas från Svenskt Näringslivs hemsida:

www.svensktnaringsliv.se/sjukvard

Anders Morin , Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv)