ÅSIKT

Vem vill förknippas med Schyman?

DEBATT

Vad menas egentligen med patriarkat? Är det en ondskefull sammansvärjning skapad av ett dussin skäggiga gubbar i historiens gryning?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Naturligtvis inte. Det vet väl alla, bara de får tid att tänka efter. Jag tror att förvanskningen av ordet – från dess egentliga innebörd till dess propagandistiska innebörd – har varit och är till skada för feminismen. Det flyttar fokus från den viktiga frågan om lika rättigheter, lika lön och jämställdhet. I stället hamnar fokus på propagandan: när folk hör någon säga ”patriarkat” så tänker de genast på Gudrun Schymans famösa talibantal.

Sen tänker de på vilka feminister som syns.

Vem, förutom välutbildade (inte nödvändigtvis högutbildade) vill förknippas med dem? Laila, som just tryckt ut sin tredje unge och blivit dumpad av sin femte pojkvän? Känner hon samhörighet med Schyman och eliten? Zamina, som just börjat sova en hel natt efter att mardrömmarna om hemlandet gått över – känner hon samhörighet? Nej, de vill bara få vad som är rättvist. De vill inte höra ännu ett tal, de vill inte påminnas ännu en gång om våldtäkt (därför att de själva gått igenom det). De vill ha lugn och ro – och rättvisa. Inte politiska floskler, inget kvinnoparti. De vill ha ett liv.

Men offren för den patriarkala strukturen blir ånyo offer, slaktdjur på en politisk scen och slagträn mellan proffspolitiker. Bryr sig egentligen eliten om småfolket? Nope, no way.

Offren för den patriarkala strukturen blir på nytt offer – för en ny struktur, alltjämt patriarkal, men av fel kön. Förtryckarmentalitet och härskarteknik, konsten att trycka ner någon på grund av dennes åsikter eller bildning, används flitigt. Det som inte passar in förlöjligas. Följden blir att vanligt folk inte ser vad som är viktigt – jämställdhet – utan vad som propageras – patriarkatet.

Den ordinäre medborgaren ger blanka fan i genuskunskap. Han greppar inte riktigt det där med att ”män” egentligen betyder ”det fåtal män som styr, ställer och slår”. ”Det kan väl inte vara jag”, tänker de. ”Jag som hämtar ungarna på dagis och lagar mat därför att det är kul?” Den vanlige killen utan universitetsutbildning i vad ”kön” är, ser retoriken som skitsnack och bryr sig inte om statistik. Dessutom föraktar han alla politiker, för vad har de gjort för honom, egentligen? Och han kommer aldrig att kunna greppa det abstrakta begreppet patriarkat: ”Vadå patriark? Det är ju frugan som bestämmer!”

Den ordinära kvinnan, den vanliga tjejen som längtar till fredag så hon kan visa upp sig i sina nya kläder, hon bryr sig inte. Det vill säga - hon bryr sig så länge ”feminism” är något kul, men egentligen vill hon inte ha någon förändring. Om Olinda är feminist – ja, då är hon det också. Men Schyman? ”Ärligt talat – hon är ju kommunist!”

Den vanliga tjejen känner sig inte förtryckt, därför att hon inte är förtryckt (det är ju hon som bestämmer hemma). För att se sig som förtryckt, måste man se förtrycket – och förtrycket syns ju inte. Risken att hon ska bli våldtagen ser hon som liten: hon har näsa för schyssta snubbar. Hennes killar är en ”hämta unge på dagis”-kille. När hon får sig skrivet på näsan att hon är ett offer blir hon snarare förbannad. Det bildas en klyfta av yttersta mörker mellan dem som behöver jämställdhet och dem som propagerar för den.

Saken, feminismen, kampen om rättvisa för alla, förloras. Den förloras därför att den alltmer fjärmar sig från det vardagliga. Den förloras, därför att kampen flyttats in från barrikaderna till tv-studion, där ’feminister’ bjäbbar om ifall hotell ska visa porr eller inte. Elitismens fana svingas. Sekterismen sprider sig: särartsfeminism, elitfeminism, anarkofeminism, glamourfeminism, feminstiskt initiativ-feminism – smågrupper kivas om smulorna av makt som de kvinnliga patriarkerna släpper ifrån sig.

Men Laila, som just upptäckte att hennes nya kille också slår, bryr sig inte om sekternas sanningar. Hon hinner inte ta reda på vad könsmaktsordning är, hon hinner inte se ”Debatt” i kväll.

Hon flyr för livet.

Joakim Andersson