ÅSIKT

Staten ska inte kontrollera oss

Nils Lundgren: Regeringens förslag att tillåta avlyssning kan bara skapa ett kontrollsamhälle

DEBATT

I dag läggs socialdemokraternas och folkpartiets förslag om hemlig avlyssning, buggning, fram för riksdagen. Precis som i EU-politiken enas höger och vänster om att bygga upp ett kontrollsamhälle.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det är inte länge sedan regeringen ställde sig bakom EU:s datalagringsdirektiv. Det innebär att uppgifter om e-post och telekommunikation ska lagras av samtliga it-företag i upp till två år. Alla EU-medborgares aktiviteter, från morgon till kväll, kan därmed kartläggas.

Men regeringen nöjer sig inte med det. I dag lägger regeringen fram ett förslag om att tillåta buggning av bland annat bostäder och arbetsplatser. Förslaget säljs med argumentet att det ska bli lättare att gripa brottslingar och terrorister.

Men polisens egen undersökning visar att hemliga tvångsmedel är ineffektiva. I hälften av alla fall är dessa medel verkningslösa.

Trots att rättssäkerhet och personlig integritet står på spel är socialdemokrater och folkpartister beredda att genomföra förslaget. Vår regeringsform och Europakonventionens artikel 8 värnar det som kallas "privatlivets helgd". Detta är en grundläggande rättighet. Inskränkningar får inte sträcka sig längre än vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.

Nu tummas det på denna princip när bostäder och arbetsplatser, till exempel tidningsredaktioner, kan avlyssnas. Det innebär med stor sannolikhet att många oskyldiga drabbas. Det kan också hota mediernas fria roll. Vem vågar vända sig till dagspressen om meddelarfriheten inte kan garanteras?

Buggningsförslaget innebär bland annat att polisen under vissa förutsättningar får bryta sig in i en misstänkts hem - och ibland till och med i en icke misstänkt persons hem - för att installera eller avlägsna avlyssningsutrustning.

Avlyssning får bara ske vid utredning av brott. Men Lagrådet utreder också ett förslag om att använda övervakningsåtgärden innan brott har begåtts.

Frågan är hur effektivt detta är. Advokatsamfundet och Lagrådet har riktat hård kritik mot regeringens förslag. Det finns brister i utredningen som ligger till grund för förslaget, effekterna är oklara och ingen hänsyn tas till den personliga integriteten. Journalistförbundet säger nej.

Regeringen tillsatte 2004 en kommitté med uppdraget att kartlägga och analysera lagstiftning som berör den personliga integriteten. Arbetet ska vara klart senast i slutet av mars. Om regeringen hade tagit dessa frågor på allvar så hade man väntat med propositionen tills dess den rapporten ligger klar i mars nästa år.

Varför är det då så brått-om? Vill Thomas Bodström bli känd som EU:s främste terroristjägare? Flera av de åtgärder som genomförts inom EU innebär allvarliga begränsningar av den personliga integriteten och av individuella friheter. Handlingsplan för terrorbekämpning, den europeiska arresteringsordern och datalagringsdirektivet är alla delar i bygget av ett europeiskt kontrollsamhälle.

Det kan inte sägas nog ofta att vår kamp mot terrorismen inte får leda till att vi avskaffar den frihet och respekt för individen som kampen mot terrorismen är till för att försvara.

Junilistan ser mycket allvarligt på att staten genom tvång ökar kontrollen av medborgarna. Visst ska allvarliga brott bekämpas, men det får inte ske på bekostnad av rättssäkerhet och personlig integritet, som är grundstenarna i ett fritt samhälle. Kanske är det effektivare att satsa på en större och bättre utbildad och organiserad poliskår? Den brådska partistrategerna i socialdemokraterna och folkpartiet nu visar, drivs uppenbarligen av en strävan att vinna billiga poäng i valkampanjen. Politiken från dess sämsta sida!

"

Junilistan ser mycket allvarligt på att staten

genom tvång ökar kontrollen av medborgarna.

Nils Lundgren (69 år EU-parlamentariker ordförande för Junilistan)