ÅSIKT

Ett fett allvarligt problem

Experter: De nationella kostråden mot fetma hjälper inte – nu krävs utredning

1 av 3 | Foto: SJÖBERGS bildbyrå
Dåligt resultat Trots nationellt utfärdade kostråd ökar antalet människor med övervikt, fetma och sockersjuka.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Öppet brev till regeringen:

Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har misslyckats. Övervikt, fetma och sockersjuka (diabetes typ 2) ökar trots de nationellt utfärdade kostråden. Det är uppen­bart att något behöver göras åt de växande problemen.

Media, inte minst internet, ökar intresset för kost och hälsa. Att något vi gör flera gånger om dagen – äter och dricker – också är centralt för vår hälsa börjar gå upp för de flesta. Att allmänheten och många läkare intresserar sig för problemen är bra. Samhällets direkta och indirekta kostnader är mycket stora, för att inte nämna allt personligt lidande.

Men många experter tycks vara mer angelägna om att bevaka egna revir än att bidra till ökad kunskap och helhetssyn om kost och hälsa.

Allmänheten blir förvirrad, samtidigt som forskares och myndigheters trovärdighet undergrävs. Det är inte konstigt att mängden mer eller mindre seriösa bantnings- och kostprogram ökar.

En tydlig skiljelinje går mellan dem som förespråkar en återgång till en fettrik kost, som var allmänt accepterad fram till 1950-talet när övervikt var ett litet problem, och dem som förespråkar en fettsnål kost och större kolhydratinnehåll (dvs mer socker och stärkelse), vilken blivit allt vanligare de senaste 50 åren parallellt med att problemen med övervikt har ökat dramatiskt.

Den som tror att diskussionen i Sverige är en lokal företeelse, ska veta att flera oberoende journalister, forskare och andra (Gary Taubes, Marion Nestle, Sally Fallon, Anthony Colpo med flera) har avslöjat hur kostråden i USA under de senaste 50 åren har manipulerats av den amerikanska livsmedelsindustrin.

Den amerikanska sockerindustrin fick den amerikanska regeringen att påverka WHO, när organisationen formulerade råd om kost. Anthony Colpo visar i sin bok hur företag använder ekonomisk makt för att ”köpa forskare” att driva tesen om ”det farliga fettet”.

Debatten underlättas inte av att det är svårt att få myndigheterna att visa den vetenskapliga dokumentation inom området människans nutrition som deras kostråd baseras på, samtidigt som erfarenheter från de som är kritiska till nationellt utfärdade kostråd förkastas utan djupare analys.

Att vetenskapligt studera hur livsföringen påverkar hälsan hos individer är numera inte svårt. Ändå tycks det vara omöjligt att i Sverige få fram pengar för att göra en oberoende, jämförande studie mellan en lågkolhydratkost med mycket fett och en kost baserad på de nuvarande rekommendationerna med fettsnål kost.

Forskningen i Sverige får förlita sig på stöd från industrin, som naturligt nog är ovillig att finansiera sådant som går emot deras kommersiella intressen.

Vi menar att det finns stora brister i den gängse etablerade uppfattningen om kostens betydelse för hälsan och hur kroppen omsätter tillförd mat till energi och vävnadsuppbyggnad. Ledande politiker och allmänheten behöver en bättre och framförallt objektiv kartläggning av nuvarande kunskap i dessa frågor. Utan en sådan torde det vara omöjligt att skapa ett fungerande, icke mästrande program för att lösa vår tids största folkhälsoproblem.

Mot bakgrund av vad vi här anfört uppmanar vi folkhälsominister Maria Larsson att snarast tillsätta en neutralt sammansatt utredningsgrupp för att ta fram ett förslag till ett nationellt program för att bromsa den alarmerande ökningen av övervikt, fetma, sockersjuka samt därmed troligen också hjärt-kärl-sjukdomar.