ÅSIKT

Du är ingen barnmördare, min Ramses

Mirijam Johansson: Ägarnas fel att det finns kamphundar

snäll Filmproducenten Mirijam Johansson har haft sin älskade Ramses (en amstaff/pitbull) i ett år.
Foto: sven-olof englund
snäll Filmproducenten Mirijam Johansson har haft sin älskade Ramses (en amstaff/pitbull) i ett år.
DEBATT

Dom tror att såna som du göra så att blodet flyter. Att käkarna låses fast och att ni är mördare.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Men för mig är du min hund, min kärlek som är älskad och du ger mig så mycket kärlek tillbaka.

När jag går med dig på gatan går människor omvägar förbi oss. Dom viskar och fnyser och ger oss konstiga blickar. Dom har läst i tidningen om kamphundar som anfallar, som biter sig fast och att käkarna låser sig. Dom har läst om kamphundar som dödar varandra och små barn.

Fruktansvärt, jag vet det!

Men jag menar att det inte är erat fel utan era ägares.

Ingen hund är en kamphund eller mördare från början.

För ett år sedan när jag fick dig, Ramses, så kom alla fram tills oss på stan, ville klappa dig och tittade med beundrande blickar på dig. Det var samma människor som nu går omvägar.

Det finns inget ont i dig, du är så kärleksfull och lojal.

Du viftar på svansen så fort du ser ett barn och alla barn vill klappa dig.

Jag vet att du aldrig skulle bita någon och det där om att käkarna låser sig är inte sant. Det är en myt skapad av media och människor som blivit uppskrämda av vad dom har läst. En hörsägen som är falsk. Som egentligen kommer ifrån att Pitbulls och Amstaff användes som vallhundar på 1800-talet och lärdes då att bita fast i djuren som försökte smita och släppte inte förrän deras ägare sa till. Men att käkarna låser sig är inte sant.

Många smågangsters utnyttjar denna hundras till kamp, dom hetsar er och slår er. Dom hundarna blir farliga för att dom fostras till det. Det skulle vilken hundras som helst bli om dom blev hetsade till det. Pudlar och Golden står mycket högre upp på listan över att anfalla människor än pitbull och amstaff, men står det någonsin om det?

Din bästa hundkompis är en rumänsk gathund adopterad från hundhjälpen, hon väger 12 kg (du själv väger 27 kg) och när ni leker är du försiktig med henne även fast hon ibland biter dig hårt i kinden. Men din största favorit är ändå Amanda, min systerdotter som är tre år. Ni brukar ligga och kramas i sängen, du slickar henne i ansiktet så hon kiknar av skratt och vill hon att du går bort så flyttar du på dig. Säger hon ”sitt” eller ”ligg” så lyder du henne utan att tveka. Du älskar henne och hon älskar dig och för mig är det vackert att se. Er fina vänskap mellan hund och barn. Det är ingen kamphund jag ser i treåriga Amandas säng, det är en fin och mycket tillgiven hund och vän.

Jag vet en autistisk pojke som i hela sitt liv varit livrädd för hundar, ända tills han träffade en amstaff. Det var kärlek vid första ögonkastet mellan denna lilla fina autistiska pojke och en muskulös amstaff. Nu är han inte hundrädd längre och det var först efter att han mött en, som media kallar det, kamphund.

Den ekvationen går inte ihop för mig. Borde inte ett autistiskt barn känna om den hunden var farlig? Det gör så ont i mitt hjärta att många tror att ni är farliga mördare som gör så att blodet flyter. Jag har aldrig upplevt det med någon amstaff eller pittbull. Ni fina kärleksfulla älskvärda vackra hundar!

Å Ramses! Du kom just och buffade på mitt ben och vill att jag ska krama dig. Du är så kärlekskrank så tillgiven och snäll. Jag blir så ledsen över den hetsjakt som din ras utsätts för och för de hundar som utnyttjas till kamp av okunniga och elaka människor.

Du är ingen kamphund. För mig är du min lilla valp fortfarande (du sitter ju fortfarande i mitt knä när vi åker bil). Men människor viskar, fnyser och går omvägar även fast du är god, min vän, min kärlek, mitt adoptivbarn. Min älskade Ramses, min fina amstaff/pitbull, vad jag älskar dig!

Dagens debattör

Mirijam Johansson