ÅSIKT

Min son blev misshandlad av två civilklädda poliser

Margareta Persson: Som medborgare blir jag upprörd och skrämd över polisens agerande

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

På nyårsnatten blev min 17-årige son attackerad och slagen av två civilpoliser vid Slussen i Stockholm. Han hade sedan länge bestämt att som inledning på det nya året skulle han elda upp sin hatt, som han sett som en symbol för det som blev dåligt under 2006. När han försökte tända på kom två personer fram och ville stoppa honom. Han brydde sig inte om dem utan fortsatte, han säger själv att just där han stod var det ofarligt ur eldningssynpunkt.

Då hoppar de på honom, slår upp ett sår i pannan och vrider nästan armen ur led på honom. När han försöker göra motstånd väser de i hans öra: ”Du vet inte vem du tjafsar med! Vi är poliser!”

Han slutar göra motstånd och går därifrån och upptäcker dessutom att de lyckats ha sönder hans nya digitalkamera vid överfallet. I flera dagar har han värk i pannan och i armen. De civilklädda poliserna identifierade sig inte och gjorde heller ingen anmälan mot min son. (Han blev till sist ändå övertygad om att de verkligen var poliser, men hur bevisa det?!)

Jag har inget emot om uniformsklädd polis ingriper när någon gör något fel. Min son säger också att han självklart slutat om han vetat att de var poliser. Men han visste inte det, inte ens när de började slå honom.

Som medborgare blir jag upprörd och skrämd över polisens agerande. Det är livsfarligt om vi som medborgare inte vet vem som attackerar oss.

Civilpolisen har inte rätt att gå på folk på det sättet. Och det här skapar oro och en grundläggande misstro mot samhället hos framför allt ungdomar, som mest tycks bli utsatta. Vad är syftet?

Margareta Persson