ÅSIKT

"Vad håller du på med, Reinfeldt?"

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Mats Lönnerblad vill veta varför Fredrik Reinfeldts regering kan sälja ut så många statligt ägda bolag.
Foto: AP
Mats Lönnerblad vill veta varför Fredrik Reinfeldts regering kan sälja ut så många statligt ägda bolag.

När Carl Bildt var statsminister och Bo Lundgren bankminister i den borgerliga regeringen 1991–1994, under den svenska bankkrisen, passade krisbankerna på att med politikernas godkännande säga upp krediterna för 60 000 skötsamma företagare. 400 000 människor kastades ut i permanent arbetslöshet.

Vad som hände under denna svåra period har jag redan berättat om i otaliga artiklar. Jag måste få tillägga att hela det politiska förfarandet var både olagligt och omoraliskt.

Bankerna har ingen som helst rätt att under löpande avtalsperiod säga upp krediter i skötsamma företag på det sätt som skedde under bankkrisen.

De flesta som sedan dess processat i domstol har vare sig fått upprättelse eller tillbaka sina företag. Domstolarna anser att politikerna gett bankerna rätten att säga upp krediter för de företag som inte längre passade in i ”bankernas portfölj”. Företagen såldes sedan via bankernas ”skräpföretag” som Retriva och Securum.

Det är därför som arbetslösheten i Sverige är så hög, samtidigt som bankerna numera redovisar miljardvinster.

Att politikerna lägger sig i både bankernas och deras kunders verksamhet på det sättet som skedde under krisen kallas för ”ministerstyre” och är också olagligt. Bildt och Lundgren försvarar sig med att man räddade den svenska ekonomin med sina åtgärder, vilket också är osant.

Med en extra räntemarginal på tre procent, rejäla statliga stöd (60 miljarder bara till Nordbanken) och garantier som gavs till de värst utsatta bankerna, ­hade man mycket väl kunnat rädda bankerna, utan att det behövt ske på de skötsamma företagarnas bekostnad.

Den fråga jag vill ställa till statsminister Fredrik Reinfeldt är hur han kan välja en utrikesminister som tidigare i sin egenskap av Sveriges statsminister ägnat sig åt ”ministerstyre” genom att gynna bankerna på företagarnas bekostnad på det sätt som skedde under bankkrisen? Och varför tillsätter man inte en oberoende utredning?

Hur kan den borgerliga regeringen med tanke på alla företag som redan försvunnit under bankkrisen, och de många storföretag som därefter sålts till utlandet, tänka sig att även sälja ut statligt ägda bolag för i snitt 50 miljarder kronor per år under de närmaste tre åren?

Mats Lönnerblad