ÅSIKT

”Migrationsverket tillämpar den lag som riksdagen stiftar”

Dan Eliasson svarar Jytte Guteland, Thage G Petersson, med flera.

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Asylfrågor är viktiga. De berör många människor och får stora konsekvenser för den enskildes framtid. De förtjänas att debatteras. De med makt i frågan ska granskas och ställas till svars. Jytte Guteland, Thage G Petersson mfl. (31/1) skjuter dock bredvid målet när de hävdar att Migrationsverket borde låta alla afghanska medborgare som söker asyl i Sverige få uppehållstillstånd. Det mandatet har inte riksdagen gett Migrationsverket. Migrationsverket varken kan, får eller ska gå utanför det mandat riksdagen har gett oss.

För snart två år sedan infördes en ny utlänningslag, vilken reglerar när människor har rätt till skydd i Sverige. Lagen röstades igenom i Sveriges riksdag i bred parlamentarisk enighet. Migrationsverkets uppdrag är att tillämpa den lagen. Migrationsverkets beslut kan överklagas till Migrationsdomstol och Migrationsöverdomstol. Den tolkning av lagen som Migrationsöverdomstolen gör är bindande för Migrationsverket.

Det finns två centrala frågor när det gäller Migrationsverkets möjligheter att bevilja uppehållstillstånd till personer från Afghanistan. Först ska vi pröva om det råder väpnad konflikt i Afghanistan. Enligt de kriterier Migrationsöverdomstolen lagt fast råder det väpnad konflikt i vissa delar av Afghanistan, men inte i hela landet.

Om personen kommer från en del av Afghanistan där det råder väpnad konflikt ska Migrationsverket göra en prövning om det finns någon plats i landet dit en person kan söka skydd undan den väpnade konflikten. I Kabul finns den möjligheten enligt gällande rätt. Det råder i utlänningslagens mening ingen väpnad konflikt i Kabul, bland annat därför att de parter som strider mot regeringen inte har kontroll över något territorium i staden. De som återvänder dit har också samma rättigheter som övriga som bor i staden, till exempel när det gäller rätt att söka arbete och bostad. Däremot så menar vi inte att det är ett lätt liv man återvänder till. Arbetslösheten är stor, bostadssituationen är svår och det allmänna humanitära läget är väldigt ansträngt.

Oavsett om det råder väpnad konflikt eller inte har de personer som är individuellt förföljda i Afghanistan rätt till uppehållstillstånd. Under 2007 beviljades ungefär hälften av de afghanska medborgare som sökt asyl uppehållstillstånd.

Migrationsverkets bedömning av läget i Afghanistan skiljer sig i stort inte från den som de intresseorganisationer eller internationella organ med kunskap om Afghanistan gör. Till skillnad från dessa organisationer ska Migrationsverket sätta denna informationen i relation till svensk lag. När vi gör detta blir utfallet att inte alla från Afghanistan har rätt till skydd i Sverige. Varken terrorattentat, en svår flyktingsituation, brist på bostäder och arbete eller en i allmänhet mycket besvärlig humanitär situation ger rätt till skydd i Sverige. Det är en tydlig konsekvens av svensk lag.

Det finns tre saker som kan förändra Migrationsverkets handlingsutrymme i frågan. Det första är utvecklingen i Afghanistan och Kabul. Vi följer utvecklingen i noga och anpassar vårt beslutsfattande efter hur den rådande situationen påverkar rätten till skydd. Det andra är om Migrationsöverdomstolen anser att lagen ger utrymme för en annorlunda tolkning än den de gjort tidigare och utvecklar den praxis som sätter ramar för vårt arbete. Det tredje är om riksdagen ändrar lagstiftningen.

Det är olyckligt när debatten om de viktiga migrationsfrågorna hamnar snett. Det är direkt beklämmande när höga politiska företrädare aktivt bidrar till att den hamnar snett. Naturligtvis är både Guteland och Petersson medvetna om hur lagar stiftas och att myndigheter ska tillämpa dessa lagar. Återigen, Migrationsverket tillämpar den lag som riksdagen stiftar.

Dan Eliasson

Generaldirektör

Migrationsverket