ÅSIKT

"Jag känner mig faktiskt våldtagen av både stat och elbolag"

Inez Abrahamzon: Alla argument duger för att förklara prishöjningar

VARFÖR SÅ DYRT? Gynnas verkligen miljön av de allt högre elpriserna – eller bara elbolagen och staten? Inez Abrahamsson vägrar vara korkad konsument.
Foto: MATTIAS CARLSSON
VARFÖR SÅ DYRT? Gynnas verkligen miljön av de allt högre elpriserna – eller bara elbolagen och staten? Inez Abrahamsson vägrar vara korkad konsument.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Jag är döless på elbolagen. Retar upp mig så till den milda grad att jag börjat tänka på eluppror. Problemet är bara vem som ska störtas. För aldrig någonsin har det väl blivit så tydligt att staten och kapitalet sitter i samma båt. Och de gillar det. Skäms inte ens utan försvarar varandra: här räcker det inte med att lite diskret klia varandras ryggar.

De senaste åren har vi alla blivit mer medvetna om den globala uppvärmningen och om allas ansvar. Jag gillar den utvecklingen, men blir spyfärdig av att samma miljömedvetenhet har blivit något slags alibi för att elbolagen ska få härja fritt med sin prissättning.

Att vara emot dagens elpriser har på något märkligt sätt blivit detsamma som att vara miljösvin. Jag undrar därför om någon kan förklara på vilket sätt miljön förbättras av att elbolagens vinster skjuter i höjden och att direktörernas arvoden går över alla skamgränser? Är det någon som sett effekterna av att elpriset mångdubblats? Borde inte en stor del av vins­terna ha använts till lokala projekt med syfte att ta bort el- och oljeberoende? För om miljön ska räddas så handlar det om att förändra lokalt där folk verkar och bor. För all utveckling är lokal, även den globala.

Mest förbaskad blir jag när mitt eget bolag Vattenfall i sitt nyhetsbrev förklarar att priserna går upp, just nu när de borde gå ner, eftersom april varit så kall! Jag borde ha vant mig vid alla märkliga argument, men fortfarande har jag svårt att ikläda mig rollen som korkad elkonsument. Och jag är inte ensam om det. Här i Vilhelmina har i alla fall senare delen av april varit ovanligt varm. Vilket får mig att undra om nyhetsbrevet kanske rent av skrevs i mars?

Något som blivit pinsamt tydligt är att alla argument duger för att förklara prishöjningar. För kallt, för varmt, för mycket eller för lite regn, för lite snö eller snö på fel ställe och så vidare i all evighet.

Just nu tömmer vissa bolag sina dammar för fullt, men vårfloden skapar nu för tiden endast översvämningar.

En rikspolitiker förklarade för några år sedan att ”prishöjningar är ett bra sätt att styra konsumtionen”. Men elkonsumtionen har inte minskat. Hur skulle den kunna göra det? Vad är alternativet till el? Jo, pellets eller värme från värmekraftverken, säger någon. Men vilka tror ni äger de anläggningarna – jo, just det, elbolagen. Vi har hamnat i en beroendekarusell som aldrig tar slut, där vinstmarginalerna ökat och ökar. För alla som kan ett minimum av ekonomi är det här en klar signal på kartellbildning eller monopolställningar.

”Vi har ju Nordpoolen”, säger politiker och informatörer på elbolagen unisont. Dit säljer elbolagen sin el och det är det som styr prisbilden.

Men egentligen är det nog inte Nordpoolen som styr priserna utan elbolagen själva, som numera har nöjet att köpa och sälja samma el två gånger. De stora drakarna Vattenfall, Eon och Fortum kan på så sätt strypa tillgången med några procent för att få priserna precis dit de vill.

Hur det kan bli billigare att sälja el ett par gånger innan vi kunder får en chans att handla har ingen kunnat förklara än. Inte ens Konkurrensverket, vilket nog är det enda statliga verk som det borde finnas minst två av. Och kanske hör oförmågan ihop med att höga elpriser ger rejält med klirr i statskassorna. För skattens procentsats innebär i praktiken att ju högre grundpris, desto mer skatt. Och mediernas agerar mer som språkrör än kritiska granskare.

Jag känner mig faktiskt våldtagen av både stat och elbolag. Det hjälper föga att övergreppen kryddas med miljöargument. Men vem ska jag slå i skallen eller sparka i skrevet för att få till stånd en ändring? Fångarna på Fortum, Vattenfall eller Eon? Eller politiker som endera tappat viljan eller analys- och talförmågan?

FAKTA

Att vara emot höga elpriser har på något märkligt sätt blivit detsamma som att vara miljösvin.

Men hur blir miljön bättre av att elbolagen får skyhöga vinster och direktörernas arvoden går över alla skamgränser?

Är det någon som sett miljöeffekterna av att elpriset mångdubblats? frågar Inez Abrahamzon.

Dagens debattör

Inez Abrahamzon

46 år, Vilhelmina, journalist.

”Jag borde ha vant mig vid alla märkliga argument, men fortfarande har jag svårt att ikläda mig rollen som korkad elkonsument”

Läs också: