ÅSIKT

Klimattaxa är rätt väg

Vänsterpartiet: Hållbar
trafik är ett kollektivt ansvar

1 av 2 | Foto: HENRY LUNDHOLM
DEBATT

Så länge medborgarna saknar alternativ till bilen, eller så länge det är billigare att ta bil än kollektiva färdmedel, kommer ingen större förändring att ske med våra persontransporter.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vårt politiska ansvar för kommande generationer måste vara att med gemensamma resurser och styrmedel ge förutsättningar för en sådan förändring. En förändring som leder mot att transportslagen betalar efter sin miljöpåverkan och där nytänkande sker med ett långsiktigt hållbart perspektiv i sikte.

Vi menar att detta inte är möjligt utan stora investeringar genom statskassan. Marknadskrafterna kommer även i framtiden att vara oförmögen ge oss långsiktigt hållbara klimatlösningar. Den borgerliga regeringens fastlåsning i bilismens hjulspår och otillräckliga anslag till kollektivtrafik och järnvägar förmår inte heller öppna möjligheten till miljöanpassat resande.

Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag till riksdagen finansierat ett storskaligt försök med avgiftsfri kollektivtrafik, så kallade klimattaxa. Vi driver nu en kampanj för vårt förslag runt om i landet. Vi menar att staten har ett stort ansvar för en fungerande och tillgänglig kollektivtrafik. Med vårt förslag skulle två försökslän, ett storstads- och ett glesbygdslän, få statlig kompensation som täcker förlust av biljettintäkter och möjliggör inköp av nya fordon.

Dessutom följs försöket upp med forskningsanslag för att se effekter på bland annat miljö, resemönster, jämställdhet och trafiksäkerhet. Vi tror att det är väl investerade skattepengar för klimatet.

Dagens avgifter uppfattas av många som höga, inte minst av pensionärer, låginkomsttagare och ungdomar. Och om det är dyrare att ta bussen jämfört med den egna bilen, så är det inte konstigt att många väljer att inte åka kollektivt. Om inte tillräckligt många åker med kollektivtrafiken, blir effekten färre turer med endast ett fåtal passagerare.

Lite tillspetsat kan sägas att skattebetalarna redan nu är med och betalar för knappt halvfulla bussar i vissa delar av landet, men även under vissa tider på dygnet i så gott som hela landet. Om det blir färre turer får vi en försämrad tillgänglighet av kollektivtrafik och det drabbar kvinnor i större utsträckning än män, eftersom kvinnor i sin vardag är mer beroende av kollektiva transporter.

Klimattaxa är bara ett av många förslag vi har för att öka det kollektiva resandet. Inget annat parti gör så stora satsningar som vänsterpartiet på att förbättra tillgänglighet och kvalité på kollektivtrafiken. Vi anser att det är hög tid att kollektivtrafiken blir en grundläggande samhällsservice. Därför har vi även anslagit 5 miljarder under en treårsperiod till kommuner och landsting för att stärka trafikhuvudmännen i vårt budgetförslag.

Vår järnvägstrafik är avgörande för hållbara transporter av både gods och människor. Sammanlagt avsätter vi så mycket som 55 miljarder mer till järnvägar än vad regeringen gör. Det skulle också ge nödvändiga resurser för ökat banunderhåll vilket skulle minska tågförseningarna med 50 procent.

Om man samtidigt förändrar dagens absurda reseavdrag till att stimulera människor att välja andra alternativ än bil till jobbet har vi tagit ett stort steg mot en radikal förändring. Då uppnår vi både bättre kvalité och ökad tillgänglighet på kollektiva transporter och skapar dessutom ekonomiska fördelar med att välja klimatvänliga alternativ. Klimatpolitiken kräver investeringar för flertalet, inte premier för få.

FAKTA

Det är inte reseavdrag och miljöbilspremier som kommer att skapa ett miljöanpassat resande. I stället föreslår vänsterpartiet ett storskaligt försök med avgiftsfri kollektivtrafik, klimattaxa, i två försökslän, ett storstads- och ett glesbygdslän, med statlig kompensation för förluster av biljettintäkter.

Klimatpolitiken kräver investeringar för flertalet, inte premier för få, skriver Lars Ohly, Wiwi-Anne Johansson och Peter Pedersen.