ÅSIKT

Vårt adoptionsarbete går rätt till

Replik Jan Göransson: ”Vi rapporterar alltid till det aktuella landets myndigheter om vi misstänker oegentligheter i någon form”

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I en debattartikel den 5 juni ifrågasätter tidningen Gringo de svenska adoptionsorganisationernas etik och moral, baserat på ett reportage man gjort om adoptioner från Argentina till Norge i början av 90-talet. Det kan vara bra att veta att inga barn har förmedlats från Argentina till Sverige genom Adoptionscentrum under de snart 40 år vi har funnits.

Det Gringo vill belysa är risken för korruption och behovet av att vara ytterligt försiktig när man som svensk organisation samarbetar med myndigheter och organisationer i andra länder. Det är något som vi i Adoptionscentrum har arbetat aktivt för bland annat i samarbetet med andra europeiska organisationer i paraplyorganisationen Euradopt, som nämns i Gringo. 2003 antog Euradopt dokumentet Financial Factors, som sätter en uppförandekod för de organisationer som är med i Euradopt. Bland annat innebär detta transparens i den ekonomiska redovisningen och att man ska kunna redovisa vart adoptionsavgifterna går och hur de används. De svenska organisationerna har varit drivande i arbetet med Financial Factors.

I såväl barnkonventionen som i Euradopts etiska regler slås fast att man i första hand måste arbeta för att övergivna barn får familjer inom det egna landet, och först i andra hand i utlandet.

Varje organisation är inte bara ansvarig för sitt eget uppförande, utan också för hur medarbetare och representanter i utlandet bedriver sitt arbete. Vi har också genom dessa regler tagit på oss att alltid rapportera till det aktuella landets myndigheter om vi misstänker oegentligheter i någon form.

Dessa regler har inneburit att det finns länder där vi inte längre arbetar med adoptioner, då det visat sig omöjligt att genomföra etiskt riktiga adoptioner där. Adoptionscentrum har för varje land en landansvarig handläggare som ofta besöker landet och ständigt följer arbetet med täta kontakter med myndigheter på alla nivåer. Vi rapporterar till adoptionsmyndigheten MIA om alla resor och kontakter, samt även besök från olika lände. I Sverige får man auktorisation för att arbeta med ett visst land för en två-årsperiod, sedan måste denna förnyas och då görs ytterligare kontroller av hur arbetet går till.

Det finns inga oklarheter i kontrollen av hur svenska adoptioner går till – och alla inblandade är överens om att det är ytterst viktigt att arbeta för adoptioner som går rätt till.

Jan Göransson

ordförande i Adoptionscentrum