ÅSIKT

”Politikerna bär ansvaret för cementerade kvinnolöner!”

Debattörerna: ”Vi behöver löner och villkor som är jämställda, som premierar vilja till utbildning och motivation att utveckla välfärden”

DEBATT

När partiledarna i dag samlas i riksdagen för vårens sista partiledardebatt har de chansen att ta initiativ för att det i framtiden ska löna sig att vara högutbildad och arbeta i offentlig sektor.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Beror lönen på storleken? Varför tjänar Lotta - gymnasielärare i matematik cirka 10 000 kronor mindre varje månad än Stefan som är avdelningschef på Ericsson?, skriver debattörerna. (Personerna på bilden har inget samband med innehållet i artikeln.)
Foto: LOTTE FERNVALL
Beror lönen på storleken? Varför tjänar Lotta - gymnasielärare i matematik cirka 10 000 kronor mindre varje månad än Stefan som är avdelningschef på Ericsson?, skriver debattörerna. (Personerna på bilden har inget samband med innehållet i artikeln.)

Tillsammans har våra fackliga organisationer omkring 550 000 medlemmar. Vi kan välfärden. Vi är experter på hur svensk skola, vård, förvaltning och social service kan bli ännu bättre. Vi är högutbildade – kvinnor i majoritet – med hög motivation och starkt engagemang för våra yrkesval. Vi behöver löner och villkor som är jämställda, som premierar vilja till utbildning och motivation att utveckla välfärden.

Klara fakta visar att den som är högutbildad kvinna i välfärdssektorerna har en tydlig lönemässig nackdel. Kvinnor har lägre lön än män. Allra sämst är det för utbildade kvinnor i välfärdsyrken – med de lägsta lönerna, de sämsta möjligheterna att förbättra sitt löneläge och – inte minst viktigt – den lägsta utbildningspremien.

Varför tjänar Jessika som är chef inom äldreomsorgen i en medelstor kommun tusen kronor mindre än Sven som är IT- tekniker inom industrin? Och varför tjänar Lotta - gymnasielärare i matematik cirka 10 000 kronor mindre varje månad än Stefan som är avdelningschef på Ericsson? Varför tjänar en socialsekreterare eller en sjuksköterska 11 000 kronor mindre än en företagsekonom i privat sektor?

Listan kan göras lång och ju fler exempel desto tydligare blir det att det är ett strukturellt fel i värderingen av högutbildade kvinnodominerade arbeten i förhållande till mansdominerade yrkesområden.

Om Sverige ska behålla sin standard måste Sverige ha en internationellt konkurrensutsatt sektor med hög produktivitet och kvalitet. Sverige måste vara ett intressant land att investera och driva företag i. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn och välfärdssektorn är starkt beroende av varandra.

Det framgångsrika företaget behöver en skola som ger varje elev möjlighet att utvecklas och skaffa sig kunskap och en sjukvård av hög kvalitet. Företagen och deras anställda behöver en effektiv och kompetent välfärdssektor.

Politiker från vänster till höger talar gärna om kvinnors löner och vikten av att uppvärdera kvinnors insatser i samhället i stort. Men det är just inom sektorer som leds av politiker som cementerar de strukturella löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Sveriges kommuner och landsting har ett av Sveriges viktigaste arbetsgivaruppdrag. De har också en av de tuffaste utmaningarna framför sig: att locka stora grupper unga människor till välfärdsyrkena. Många av våra verksamheter står nämligen inför stora generationsskiften och det kommer att behövas många män och kvinnor med olika specialistkunskaper.

Under de kommande åren går närmare 25 000 lärare, 25 000 chefer och omkring 10 000 sjuksköterskor i pension. För beslutsfattare som vill ta ansvar är det hög tid att utforma politiken mot bakgrund av en åldrande befolkning, som skapar stora behov av rekrytering av en högutbildad och välmotiverad personal.

Vi vill att unga kvinnor och män ska vilja bli akademiker och arbeta i våra sektorer i framtiden. Vi vet att lönerna då måste vara konkurrenskraftiga, att anställda måste erbjudas ansvar, karriärmöjligheter och kontinuerlig kompetensutveckling.

Vi uppmanar ansvariga politiker – på riksnivå såväl som på kommun- och landstingsnivå – att ta löner och villkor för anställda i välfärdssektorerna på större allvar än hittills. Politiker i kommuner och landsting har både de politiska och arbetsgivarmässiga verktygen.

Vi vill ha en gemensam strategi, framför allt med Sveriges kommuner och landsting, men också med landets ansvariga politiker för att locka medarbetare med längre högskoleutbildning. Medarbetare som ska vara förberedda för högteknologisk och kunskapsintensiv sjukvård, klara skolans utbildningsuppdrag och att ge medborgarna en effektiv, medborgarnära service. Vi är beredda att ta vårt ansvar för detta. Är ni?

FAKTA

Politiker från vänster till höger talar gärna om kvinnors löner och vikten av att uppvärdera kvinnors insatser i samhället i stort. Men det är just inom sektorer som leds av politiker som cementerar de strukturella löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Politiker i kommuner och landsting har både de politiska och arbetsgivarmässiga verktygen, skriver fackliga ledare för högutbildade offentliganställda.

Debattörerna

Anna-Karin Eklund

ordförande Vårdförbundet.

Christin Johansson

ordförande, Akademiker-

förbundet, SSR.

Eva Nordmark

ordförande, SKTF.

Eva-Lis Sirén

ordförande, Lärarförbundet.