ÅSIKT

Adoption kan vara barnhandel

12 utlandsadopterade: Västvärldens behov ska inte möjliggöra människohandel

Daniel Cidrelius, Danjel Nam, Mikael Jarnlo, Gitte Enander, Daniel Hansson, Patrik Lundberg, Malena Swanson.
Daniel Cidrelius, Danjel Nam, Mikael Jarnlo, Gitte Enander, Daniel Hansson, Patrik Lundberg, Malena Swanson.
DEBATT

Vi stöder Socialdepartementets beslut att inte förlänga adoptionsavtalet med Vietnam.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi vill protestera mot det västcentrerade perspektiv som dominerar den internationella adoptionsverksamheten, och hävda vår och alla andra adopterades rätt att få slippa leva med misstanken om att oegentligheter begåtts vad gäller våra egna adoptioner, såsom alltför vanligt förekommande förfalskade dokument, manipulerade identiteter och uppdiktade historier, skriver 12 utlandsadopterade.

Den internationella adoptionsverksamheten har sedan millennieskiftet inte bara exploderat i omfattning med numera uppemot 40 000 adoptioner per år, utan den har också skakats av en mängd rapporter om oegentligheter. Aldrig tidigare har så många barn från Tredje världen adopterats till Väst, men samtidigt har verksamheten aldrig tidigare kantats av så många korruptionsskandaler som just under 2000-talet.

På grund av de fallande födelsetalen i Väst och ett ökande välstånd i många länder i Tredje världen står den internationella adoptionen i dag inför en helt ny situation: Det finns i dag fler barnlösa vuxna i Väst som vill adoptera än vad det finns adopterbara barn i Tredje världen. Då allt större penningsummor är i omlopp har denna delikata situation bäddat för att verksamheten alltmer håller på att urarta i ren människohandel.

Därför har adoptionsskandaler gång på gång dokumenterats under de senaste åren i ledande ursprungsländer som Kina, Vietnam, Indien, Nepal, Etiopien, Brasilien, Paraguay och Guatemala. Detta har föranlett många mottagarländer såsom Tyskland, England, Kanada, Holland och Australien att säga upp sina adoptionsavtal med de mest korruptionsdrabbade ursprungsländerna.

I Sverige som är det land i världen som proportionellt sett adopterat ojämförligt flest utlandsfödda barn, har adoptionsorganisationerna dock valt att blunda för den destruktiva utvecklingen genom att expandera sin verksamhet till nya ursprungsländer som är ökända för barnhandel, och genom att fortsätta att adoptera från sådana länder med argumentet att svenskarna har en högre moral än andra västerlänningar. År 2002 erhöll exempelvis Adoptionscentrum auktorisation av den statliga Myndigheten för internationella adoptionsfrågor för att adoptera från Kambodja, trots rapportering om trafficking och att USA stoppat adoptionerna från landet. Auktorisationen kom senare att hävas efter att svenska ambassaden i Kambodja protesterat mot denna med hänvisning till den omfattande människohandeln inom landet.

Nu upprepas detta mönster genom att Socialdepartementet nyligen beslutade att inte förlänga adoptionsavtalet med Vietnam med hänvisning till förekomst av barnhandel, samt att landet inte tillträtt Haagkonventionen om skydd av barn vid internationella adoptioner. Denna konvention tillkom 1993 för att stävja en alltmer okontrollerbar adoptionsindustri, men fortfarande har en rad ursprungsländer som svenska adoptionsorganisationer bedriver verksamhet i, däribland Korea, Thailand och Colombia, inte undertecknat konventionen.

Vi vill uttrycka vårt stöd till Socialdepartementets beslut att inte förlänga adoptionsavtalet med Vietnam. Västvärldens behov av adoptivbarn ska inte få styra den internationella adoptionsbranschen, och därmed riskera att människohandel legitimeras och legaliseras. I egenskap av utlandsadopterade vill vi protestera mot det västcentrerade perspektiv som i dag dominerar den internationella adoptionsverksamheten, och hävda vår och alla andra adopterades rätt att få slippa leva med misstanken om att oegentligheter begåtts vad gäller våra egna adoptioner, såsom de tyvärr alltför vanligt förekommande förfalskade dokument, manipulerade identiteter och uppdiktade historier vilka är en konsekvens av att vuxenbehov och vinstintresse styr den internationella adoptionsverksamheten.

FAKTA

Dagens debattörer

Daniel Cidrelius, socialantropolog och adopterad från Sri Lanka

Gitte Enander, jur. kand. och adopterad från Korea

Charlotta Göthlin, informatör och adopterad från Korea

Daniel Hansson, jur. stud. och adopterad från Dominikanska republiken

Linda Häll, doktorand och adopterad från Korea

Mikael Jarnlo, socionom och adopterad från Etiopien

Fatima Jonsson, doktorand och adopterad från Korea

Patrik Lundberg, journalist och adopterad från Korea

Danjel Nam, journalist och adopterad från Korea

Helena Nilsson, beteendevetare och adopterad från Korea

Matilda Sjödell, lärare och adopterad från Korea

Malena Swanson, jur. kand. och adopterad från Korea