ÅSIKT

Kan Obama återskapa den amerikanska drömmen?

Roger Mörtvik, TCO: Det är svårare att
göra en klassresa i USA än i Sverige

DEBATT

Många frågar sig nu om USA:s näste president, Barack Obama, kommer att fixa den ekonomiska krisen. Jag frågar mig dessutom om han kommer att kunna återskapa den amerikanska drömmen. Krisen är nämligen inte bara ekonomisk utan också i hög grad ideologisk.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Många har bilden av USA som landet där alla kan bli sin egen lyckas smed, ”The American Dream”. Den bilden stämmer inte. Det är svårare att göra en klassresa i USA än i nästan alla andra moderna ekonomier. De amerikanska barnen får det för närvarande mycket sällan bättre än deras föräldrar har haft det. I själva verket är ”den amerikanska drömmen” lättare att uppnå i välfärdsländerna Norge, Danmark och Sverige.

USA ses av många som den ekonomiska utvecklingens moder, landet där alla har råd med flera bilar och en omfattande konsumtion. Verkligheten för flertalet amerikaner har varit en helt annan. Merparten av inkomstökningarna sedan 70-talet har gått till den tiondel av befolkningen som redan tjänar mest. I snart tre decennier har vanliga arbetar- och medelklassfamiljer i USA kämpat hårt för att inte tappa i inkomst. Stora grupper har i dag en sämre eller bara något bättre ekonomi än de hade i början av 70-talet. 30-åriga män tjänar exempelvis 12 procent mindre idag än de gjorde då. Ändå har köpfesten i USA fortsatt som om alla amerikaner hade blivit rika.

För att inte tappa i köpkraft har många amerikanska familjer tvingats till allt längre arbetsveckor. När man i andra länder har kunnat välja ökad fritid som en följd av förbättrat välstånd, har amerikanernas arbetstid bara blivit längre. I genomsnitt arbetar amerikanen i dag två veckor mer per år än för trettio år sedan. Allt fler tvingas ta dubbla jobb för att få ihop en anständig lön. Ett nytt begrepp har dykt upp i debatten: DINS; Double Income No Sex.

Men det finns gränser för hur många i familjen som kan jobba, för hur länge man kan jobba och för hur många jobb man kan ha samtidigt. Det krävdes därför ytterligare en väg för att löntagarna skulle kunna hålla uppe sin materiella standard: Lånade pengar.

Bostadslånen sågs av många som en extra bankomat att använda även för privat konsumtion. I allt högre grad byggdes den amerikanska köpkraften upp med konstgjorda medel. Krisen var inte bara en fastighetsbubbla utan även en omfattande lånebubbla på kredit. Nu krackelerar en stor del av det konstgjorda välståndet när skulderna för huslån, sjukvårdsräkningar, kreditkortsskulder etc. ska betalas. Antalet personliga konkurser är omfattande och ökar snabbt, med över 40 procent förra året.

Det är inte bara familjernas ekonomi som har urholkats. Den offentliga sektorn har fått det allt svårare att upprätthålla sina åtaganden då ingen politiker har vågat höja skatterna till de nivåer som krävts för att klara av nödvändiga offentliga investeringar. Sedan 70-talet har organisationsgraden i facket sjunkit dramatiskt, bl.a. genom anti-fackliga lagar och omfattande negativa kampanjer mot facket. Detta har lett till att lönerna har pressats nedåt och till minskad produktivitet. När staten inte tagit ansvar för människors sociala trygghet i arbetslivet har facken försökt göra det, men effekten har blivit att det har blivit dyrare för företagen att ha fackliga avtal. Det har därmed blivit en konkurrensfördel att behandla de anställda sämre. Ansvarstagande företag får ökade kostnader vilket gör dem mindre konkurrenskraftiga.

USA har under lång tid varit den globala ekonomins draglok. Det har skett med lånade pengar och ökande arbetstid. Den vägen är nu en återvändsgränd.

Ska USA på nytt dra igång ekonomin krävs ett gigantiskt förnyelse- och investeringsprogram i utbildning och infrastruktur de närmaste åren, en sjukvårdsförsäkring som gör att de över 40 miljoner som saknar detta idag omfattas, en modern arbetslöshetsförsäkring som gör att den arbetslöse inte blir fattig på kuppen och åtgärder som stärker de fackliga organisationerna.

”The American Dream” kräver ett annat, mer modernt Amerika – att skapa detta är Barack Obamas främsta uppgift.

FAKTA

Dagens debattör

Roger Mörtvik

48 år, Stockholm,

Samhällspolitisk chef, TCO

Roger Mörtvik