ÅSIKT

Det går att rädda Saab

Johan Ehrenberg: Vänta inte på katastrofen – förstatliga bilindustrin!

Beska droppar Att låta den offentliga sektorn rädda det privata näringslivet vore ett nederlag för Fredrik Reinfeldts borgerliga regering. Men det är dags för oppositionsledaren Mona Sahlin att ta det farliga f-ordet – förstatligande i sin mun. Det handlar inte om ägarstöd utan om att rädda underleverantörer, kommuner och anställda, skriver Johan Ehrenberg. Foto: MAGNUS SANDBERG, ANDERS DEROS
Beska droppar Att låta den offentliga sektorn rädda det privata näringslivet vore ett nederlag för Fredrik Reinfeldts borgerliga regering. Men det är dags för oppositionsledaren Mona Sahlin att ta det farliga f-ordet – förstatligande i sin mun. Det handlar inte om ägarstöd utan om att rädda underleverantörer, kommuner och anställda, skriver Johan Ehrenberg. Foto: MAGNUS SANDBERG, ANDERS DEROS
DEBATT

Den svenska bilindustrins vara eller inte vara handlar om totalt 300?000 svenska jobb. Det ger cirka 100 miljarder i arbetslöshetskostnad per år. Nog kan det vara värt lite eftertanke innan man tvärsäkert säger att staten inte kan rädda Saab, skriver Johan Ehrenberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Borgerliga medier försöker förtvivlat försvara regeringens agerande runt Saab. Man drar liknelser om att kasta bort pengar, oftast jämför man med varven, och säger att vi ska ”skydda människorna, inte företagen”.

Herregud, vilka klyschor!

Saab och bilindustrin kan inte jämföras med varven. De förra är mycket, mycket större, det handlar om cirka 150?000 jobb i klustret runt och lägger vi till vad som händer med andra näringar om den här går under får vi fördubbla det.

300?000 förlorade arbeten är minst 100 miljarder per år i arbetslöshetskostnader. Nog kan det vara värt lite eftertanke­ innan man tvärsäkert säger att staten inte kan rädda Saab.

Det handlar inte om ägarstöd. Det handlar om att rädda underleverantörer, kommuner och anställda.

Nu talar regeringen om lån till ägare och direktörer som inte har något nytt att komma med. Varför skulle de ha det? Det är ju inte toppcheferna som förlorar jobben. I kriser kan politiken påverka utvecklingen mer än annars. Man ställer krav och ger stöd.

Det första regeringen bör säga är att man garanterar de anställdas löner under en omställningsperiod på två år. Det är kostnader vi ändå får vid arbetslöshet, men nu kan man behålla produktionskunskap på plats.

Det andra är att via riksgäld ge lån för att klara underleverantörer.

Det tredje är att tillsätta till exempel tre helt olika utvecklingsgrupper med olika spår. Staten kan ställa krav på inriktningen i ny utveckling. I alla bör de anställda vara i majoritet så nedtryckt kompetens kan lyftas fram. Nej, den finns inte hos fackliga företrädare (deras jobb är att skydda medlemmar, ett fackligt jobb är i?dag i första hand ett kontorsjobb) utan hos dem som producerar, utvecklar, reparerar.

De tre spåren skulle till exempel kunna vara nya elbilar, energiproduktion för vatten och vind och kollektiva transportsystem. I samtliga tre spår jobbar man med universitet och myndigheter som Energimyndigheten, Nutek och Vinnova.

Staten och politiker kan självklart inte veta vilka produkter ett kommande omgjort bilkluster kan skapa. Vad en politiker kan göra är att se till att ett sådant kluster får jobba.

Vad är alternativet?

Mera pengar till arbetsförmedlingen? Till vad då? En arbetsförmedling måste ha jobb att förmedla.

Mer pengar till utbildning åt arbetslösa?

Ja, men varför kan det inte ske inom den anställning man redan har? Varför först skicka ut folk i ångest och oro och skada hela bygder, innan man börjar ”kompetensutveckla”?

Mer pengar till forskning? Varför inte i det kluster som finns?

Mer pengar till nyföretagande? Varför skapa nytt genom att först förstöra de som finns? Allt det goda­ regeringen säger sig vilja göra­, kan ske redan i? dag. Varför först vänta på katastrofen?

Det handlar om ideologisk extremism.

Att ge Saabanställda garantier för två år kostar kanske fem miljarder. En tjugondel av den skattesänkning alliansen gjort PER ÅR!

Ideologin handlar om ett f-ord. Förstatligande. För borgare är det ett misslyckande att offentlig sektor måste rädda det privata näringslivet. Igen.

Fortsätter krisen kommer mycket­ i Sverige att vara förstatligat bara­ genom att riksbank och stat tvingas ta in de säkerheter man i?dag har för lån till finansmarknaden. (Det som gäller Carnegie gäller också andra företag).

Fördelen med förstatligande är att vi kan diskutera om företag framöver ska ägas gemensamt eller om de ska säljas ut.

Men frågan i dag är vad som blir bättre av att människor i några år slås ut och företag krossas.

Tror regeringen att man måste slå sönder en region för att nytt ska födas?

Mona Sahlin har några gånger sagt att man måste ge Trollhättan chansen innan man slänger igen dörren i ansiktet.

Det är bra, men samtidigt blir det tomma ord eftersom hon faktiskt inte heller vågar ta det förbjudna f-ordet i sin mun.

Det borde hon göra, då vet vi att hon faktiskt menar något med ilskan mot alliansens politik.

Säg som det är Mona.

Förstatliga Saab.

FAKTA

Dagens debattör

Johan Ehrenberg

51 år, Journalist,

Stockholm

Johan Ehrenberg