ÅSIKT

Slopa sekretessen mot dråpmisstänkta barnläkaren

Butt och Binninge: I 99 procent av rättsfall som vi har granskat har just sekretessen visat sig vara orsaken till många tveksamma domar

DEBATT

För att den dråpmisstänkta barnläkaren ska få maximal rättstrygghet kräver vi på Rättssäkerhetsorganisationen att målet äger rum offentligt – utan sekretess. Det allmänna intresset överväger juristernas behov av att arbeta som de säger ”i fred”, skriver Billy Butt och Johan Binninge.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Billy Butt och Johan Binninge.
Billy Butt och Johan Binninge.

Intresset kring fallet rörande den mord- alternativt dråpmisstänkta barnläkaren är enormt. När ett barn mördas berörs vi alla, och om det visar sig att barnets död medvetet har orsakats av en läkare kommer vi alla att bli chockerade. Men vi har anledning att bli ännu mer chockerade i fall det visar sig att hon är oskyldig och har fått sitt liv förstört av anklagelserna. Just därför är det ett krav att hon betraktas och behandlas som oskyldig till dess att åklagaren bortom varje rimligt tvivel kan bevisa annat i en rättsprocess.

I Sverige är vi, och i synnerhet våra medier, ganska dåliga på detta. Ofta föredrar vi den sensationslystnad som pressen skapar. För att barnläkaren ska få maximal rättstrygghet kräver vi på Rättssäkerhetsorganisationen att målet äger rum offentligt utan den vanliga sekretessen. I 99 procent av de rättsfall som vi har granskat har just sekretessen visat sig vara orsaken till många av de tveksamma domar vi sett i Sverige på senare år. Både åklagaren och försvaret har begärt sekretess. De tror att det gynnar dem, men de har fel. Sekretess är just det som i slutändan kan orsaka ett felaktigt resultat i målet.

Vi på Rättssäkerhetsorganisationen har granskat väldigt många rättsfall i Sverige. De flesta har varit mål som inte har uppmärksammats i media, men det finns en hel del fall som har orsakat stora rubriker. I de fallen där sekretess har gällt har vi hittat flest misstag som begåtts av polis, åklagare och till och med av försvarsadvokaterna. Dessa ”fel” har upptäckts av granskande journalister eller samvetsgranna advokater som långt efter domarna avkunnats har lyckats nå upprättelse för de oskyldigt dömda genom resningar i Högsta Domstolen. Låt oss för Guds skull sätta ordning på förutsättningarna i detta aktuella fall nu från början så att vi slipper risken av ett till justitiemord i Sverige.

I det aktuella fallet överväger det allmänna intresset juristernas behov av att arbeta enligt vad de kallar ”ifred” genom tillämpande av sekretess. Man skyller på ”det känsliga ämnet” eller ”parternas ålder” eller en rad andra likelser. Juristerna inbillar sig att det svenska folket är så naivt att vi inte kan hantera detaljerna i ett rättsfall. Vi betraktas som okunniga. Vi ska acceptera att ”storebror” sköter det hela och sedan får vi acceptera juristernas beslut. Det skulle vara bra om det inte vore för det faktum att 11 personer på senare år blivit oskyldigt dömda. (JK:s Rapport Felaktigt Dömda-2006)

När ett högt profilerat rättsfall sköts bakom stängda dörrar blir journalisterna frustrerade. De sitter ute i korridorerna och snackar ihop sig. Konkurrensen mellan medierna skapar förvirring. I brist på information om vad som egentligen pågår i utredningen kan något av följande hända: Polisen läcker fakta till journalisterna, men det handlar ofta om små ”godbitar” som kan ge en tidning en fet rubrik en viss dag. Redaktionerna anlitar förståsigpåare som yttrar sig vid sidan om rättsprocessen. De har heller inte några gedigna fakta att utgå ifrån på grund av sekretessen så de skapar tidningsrubriker genom att uttala sig i allmänna termer.

Alla blir påverkade av vad pressen publicerar. Juristerna brukar säga att de inte tar hänsyn till media, men de ljuger. De är precis lika påverkbara som vi andra är. I många av de målen som vi granskat framstår det som ganska uppenbart att nämndemän som tagit del av tidningsartiklar och nyhetsreportage blivit påverkade att döma enligt den allmänna opinionen i stället för vad som kan bevisas bortom varje rimligt tvivel.

Nyligen har vi sett hur lyftande av sekretess i Arbogamålet gjorde att allmänheten fick insyn i hela rättsfallet. Vi kräver samma insyn i barnläkarens fall. Med den insyn kan journalisterna hålla ett granskande öga på juristerna och utfallet vad det än blir, kan betraktas som mer korrekt än om det framkom bakom sekretessens ridå.

FAKTA

Johan Binninge

45 år, entreprenör

ordförande i Rättssäkerhetsorganisationen

Billy Butt

63 år, musikproducent

styrelseledamot Rättssäkerhetsorganisationen

Johan Binninge, Billy Butt