ÅSIKT

Svenskt Näringsliv vill göra löntagare maktlösa

Wanja Lundby-Wedin
Foto: Dragan Mitrovic
Wanja Lundby-Wedin
DEBATT

Det är beklagligt att det nu visar sig att förhandlingarna, från Svenskt Näringslivs sida, enbart handlat om att flytta fram arbetsgivarnas maktposition, skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och PTK:s ordförande Mari-Ann Krantz

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Mari-Ann Krantz
Foto: Urban Andersson
Mari-Ann Krantz

REPLIK

För LO och PTK har förhandlingarna om ett moderniserat huvudavtal handlat om att arbetsmarknadens parter skall ta ett gemensamt ansvar för att säkerställa en långsiktigt stabil utveckling av den svenska arbetsmarknaden. Vi hoppades att förhandlingarna med Svenskt Näringsliv skulle vara början på ett förtroendefullt samarbete som skulle stärka den svenska modellen.

Nu blev det inte så. För ledningen på Svenskt Näringsliv har kortsiktiga intressen varit viktigare. Kortsiktiga politiska utspel och tom retorik om anställningsskyddet och strejkrätten har fått ersätta seriöst och långsiktigt gemensamt ansvar. De omedelbara ropen på politiska ingrepp på arbetsmarknaden gör att vi idag undrar om ledningen för Svenskt Näringsliv verkligen ville bidra till ett moderniserat huvudavtal.

Det är beklagligt att det nu visar sig att förhandlingarna, från Svenskt Näringslivs sida, enbart handlat om att flytta fram arbetsgivarnas maktposition. Kraftiga begränsningar i konflikträtten och ett avskaffande av anställningsskyddet gör löntagarna maktlösa. När Svenskt Näringsliv talar om ett behov av nytänkande och förändringsbehov hörs enbart ekot av ett nästan bortglömt brukssamhälle. En tid där patronen godtyckligt härskade. Då tryggheten uteslutande bestod av arbetsgivarens goda vilja. Svenskt Näringsliv ville vrida tiden tillbaka, LO och PTK ville framåt. Ökad otrygghet och ökat godtycke på arbetsmarknaden är inte modernt – och kommer aldrig att bli det.

Den svenska arbetsmarknadens regelsystem och funktionssätt är i grund och botten mycket stabila. Konjunkturinstitutet konstaterade nyligen att lönebildningen i Sverige fungerar utmärkt. Medlingsinstitutets årsrapport visar att Sverige har ytterst få konfliktdagar jämfört med omvärlden. Dessutom framgår av en serie internationella undersökningar att Sverige tillhör de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen. Svenskt Näringslivs företrädares rop på politiska ingrepp utgår från en dunkel världsbild.

LO och PTKs utgångspunkt är att arbetsmarknadens parter har ett gemensamt intresse av att så många som möjligt deltar i arbetslivet. Vi menar att det är en förutsättning för fortsatt tillväxt baserad på ökad arbetsvolym. LO och PTK ville hitta gemensamma åtgärder som skulle underlätta för ungdo-mar att komma in på arbetsmarknaden. När Svenskt Näringsliv vill ersätta turordningsreglerna med godtycke i syfte att förhindra ungdomsarbetslöshet och sjukfrånvaro missar man målet.

Anställningsskyddet i Sverige är vid en internationell jämförelse mycket flexibelt. Det svenska anställningsskyddet ger omfattande möjligheter för arbetsgivare att anställa löntagare begränsad tid. Att vara ung på arbetsmarknaden innebär idag en hög grad av osäkerhet och otrygghet. Men detta beror inte på turordningsreglerna. Femtio procent av alla anställda i åldern 16-24 år är tidsbegränsat anställda – och därmed undantagna från dessa regler.

Det finns anledning att fråga sig om direktörerna på Svenskt Näringsliv har agerat med medlemsföretagens bästa i åtanke. Sverige befinner sig i den djupaste krisen sedan 1930-talet, och det är viktigt att komma ihåg att krisen är internationell. Den beror inte på förhållanden på svensk arbetsmarknad. Den djupa ekonomiska krisen kräver långsiktighet och enighet, inte kortsiktighet och splittring som riskerar att öka motsättningarna på svensk arbetsmarknad. Svenskt Näringsliv har missat en chans att utveckla ett modernt huvudavtal som säkerställer en stabil utveckling av arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv har inte tagit sitt ansvar i en tid då samförstånd och ansvar behövs.

Att huvudavtalsförhandlingarna mellan LO och PTK och Svenskt Näringsliv nu har avslutats har inga omedelbara konsekvenser för svensk arbetsmarknad, men på längre sikt riskerar spänningarna på arbetsmarknaden att bli stora om parterna inte kan ta gemensamt ansvar. Stabiliteten i lönebildningen riskerar att rubbas, konflikterna kan bli fler och lönerörelsen 2010 kan bli mycket orolig.

Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO
Mari-Ann Krantz, ordförande PTK