ÅSIKT

Satsa inte på ettan!

Bertil Torekull: De bästa vd:arna är för dyra – sök bland de näst bästa

Grafik: PAUL WALLANDER
Grafik: PAUL WALLANDER
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Nu när vi lyckligt sänkt chefen fru Annikas lön på SEB genom en mindre höjning på 2 miljoner, måste vi ta itu med frågan hur liknande­ kriser undvikes i framtiden. Jag associerar då till fjolårets bestseller inom management – ”Talent is overrated” (”Talang är något överdrivet”, Portfolio förlag) av den gamle Fortune-medarbetaren Geoff Colvin.

Han ägnar 200 sidor åt att bevisa att talang inte nödvändigtvis är vad man bör förlita sig på när man söker folk. Kan alltså felet med cheferna på AMF, SEB, Carnegie etc vara deras alltför höga kompetens? Vilka ska vi då söka?

Alla som lyssnat på förklaringarna varför våra chefer ovanpå sina topplöner måste ha bonus vet att dessa de yppersta av krafter annars hotar att fly till konkurrenter, när de nu inte som i AMF får sparken. Detta grymma hot kan leda till en backlash som förbisetts och bör uppmärksammas. Antag att Annika Falkengren ändå inte är nöjd med sin kompensation och därför går till Swedbank som samtidigt står inför risken att den vd man nyss tillsatt inte är nöjd med sin ersättning med tanke på den sörja han ska reda upp och därför hellre vill gå till, låt oss säga, Nordea­ som i sin tur… ja ni förstår tankegången.

En ond cirkel kan alltså uppstå där alla banker får nya chefer, det vill säga andra bankers tidigare chefer, varefter det i ett skräckscenario kan ske att Falkengren efter en lång karusell endast har SEB att återgå till då hon i tidernas uppfyllelse inte är nöjd med vad hon kan få på, säg, IKANO-banken i Älmhult, Kamprad kan ibland vara svår.

Så kan vi inte ha det i vårt lilla kämpande land. Det måste bli lugn och ro inte bara i banken utan överallt där toppkrafter ska anställas.

Utvägen som jag ser det kan vara att i framtiden till de högsta posterna inte söka de yppersta – de blir för dyra, för rastlösa, skapar desorganisation och dålig PR. Vetenskapliga studier har också visat att aktiv förvaltning (typ pensionsfonder) inte självklart ökar avkastningen utan riskerar sänka­ den (se Lars Vinells med fleras utmärkta analys ”Effektivt kapital”, Norstedt 2005). Så låt de rätta komma in – sluta söka de yppersta. I stället ska vi till ledande poster hellre rekrytera de näst yppersta ur den kader som bara väntar på att få visa att vad de yppersta gör inte är så förbaskat märkvärdigt och kan klaras på en halvtid om man bara kan få maken att lämna in ungen på dagis på morgonen.

Denna finurliga tanke har jag diskuterat med gräsrötter jag stött på i hamnen utanför mitt arbetsfönster på Österlen och där mycken klokskap utvinnes förutom då nyfångad torsk. Dessa rötter påpekar att man inte ska leva över sina tillgångar och att de åt sill fem dagar av sju som barn och därför blivit mycket intelligenta. De säger också att den som spar han har och tillägger att man vet vad man har men inte vad man får samt att inte allt är guld som glimmar. Själva samlar de i ladorna under de sju goda åren men menar då hamnmagasinen.

Tacka alltså nej till de yppersta, låt de rätta komma in, det vill säga de näst bästa eller rentav de nästnäst bästa, det är ändå de som gör jobbet. Flera personer nere på hamnplan står beredda.

FAKTA

Dagens debattör

Bertil Torekull

77 år, Brantevik

Publicist och författare

Bertil Torekull