ÅSIKT

Läsarna om etanoldebatten:

Begränsad produktion, matpriserna och miljön...

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Övertro på etanolet

Har läst bägge inläggen och blev nyfiken på rapporten från IFPRI som gröna bilister (och Collin) hänvisar till.

Min åsikt om den rapporten är delvis som gröna bilister säger. Att oerhört stor hänsyn måste tas till hur biobränslet kommer att produceras.

Personligen så anser jag att historian visar att vi (Västvärlden) oftast har skött detta ganska illa gentemot övriga världen. Alltså är sannolikheten att vi kommer att göra det igen mycket stor och därmed faller slutsatsen i rapporten.

Rapporten visar också var potentialen för att producera biobränsle ligger och tyvärr är den inte helt och hållet till fördel för tredje världen.

Dessutom bygger rapporten på att biobränsle skall svara för 15% av bränslebehovet.

Om andelen överstiger 15% så kommer effekterna för tredje världen och matpriser att bli ganska hårda enligt den tolkning som jag gör av rapporten.

Rapporten har tagit hänsyn till att produktionen bör ske med 2:a generationens metoder (och även faktiskt till 3:e generation).

Min slutsats blir att tron på biobränsle som som ersättare för bensin är helt orimligt. Den kan enligt rapporten enbart täcka upp en mindre del av det behov som vi har idag (15% enligt rapporten). Alltså måste vi mycket aktivt fortsätta att forska efter andra alternativa energikällor. Med kunskap om detta redan idag så kan det inte anses vara rimligt att så aktivt fortsätta med biobränsle som alternativ till fossilt bränsle. Vi vet redan idag att biobränsle bara kommer att bli en parantes.

Risken för att vi på detta sätt kommer att bidra till en utökad svält anser jag också vara mycket stora.

Per Sundberg

Vem ska förklara för den mexikanske bonden varför han inte längre kan föda sin familj?

Jag är inte helt insatt i debatten men vanligtvis i en debatt finns den verkliga sanningen att finna någonstans mitt i mellan de två extremaste åsikterna.

Vad som alltid är svårt att uppskatta är just vad Robert Collin nämner i sitt svarsinlägg om hur risken att regnskogarna i Brasilien slutligen blir påverkade. Och om och när en sådan påverkan är ett faktum är det försent att ingripa. Vad göra då?

Ett annat faktum att inte bortse ifrån är en redan påbörjad kraftig prisökning på baslivsmedel. Få i Sverige har varit i direkt kontakt med extrem fattigdom. Därför är det oerhört svårt att från en så skyddad omgivning som "Svensson" lever i verkligen förstå följderna av vad den välmående delen av världssamhället gör för att må ännu bättre.

Man har så lätt att "glömma" den stora majoriteten i världen. Jag bor sedan snart 26 år sedan i Mexico och har redan sett hur priserna stigit på majs på världsmarknaden med ursäkten att efterfrågan har stigit kraftigt för att tillverka etanolbränsle.

De små majsprodcerande mexicanska bönderna kan aldrig hävda sig mot de stora majsodlarna i USA. Mexico måste redan importera majs för att förse den fattiga befolkningen med basföda och denna import kostar i dag mer än för ett par år sedan.

Vem är villig att förklara för den hungrige mexicanske bonden varför han i dag inte kan föda sina barn med den för dem så livviktga majspannkaka, tortilla, deras huvudsakliga dagliga föda tilsammans med lite bruna bönor?

Att det beror på att bilisterna i västvärlden behöver majsen i tankarna i bilen, en lyx de aldrig kan drömma om att någon gång äga. Hur skulle man i Sverige reagera om potatis, korv och mjölk skulle gå upp och "stjäla" motsvarande kanske 35-60% av den genomsnittliga matkostnaden?

Vi får inte bara se oss blinda på om världspriset på en produkt stigen med "futtiga" 10-15% utan vi måste ta i beräkning hur hårt denna prisökning slår mot en fattig familjs ekonomi. Det kan mycket väl betyda att hundratusentals barn svälter till döds.

Jag undrar "Hur många har verkligen varit i direktkontakt med extrem fattigdom och svält?" Utan att ta dem i beaktning kan vi inte "köra grönt" med lugnt samvete. Jag blundar dock inte för en brådskande nödvändighet att göra något åt klimatförändringarna. Men vi måste få en mer komplett syn på sceneriet av följderna när vi väl bestämmer oss för en teknologi.

Med bästa hälsningar

Bengt Å Persson

Mexico

Påverkar folk att inte tänka på miljön

Robert Collin framstår mer och mer som "journalistik clown". Han beskyller de instanser som kommer med fakta att vara "religösa". Han tycks inte lyssna på fakta utan kommer med påståenden grundade på egna antagande. Beklagligt, olustigt och oresonabel.

Tyvärr påverkar han folk att slippa tänka miljö utan bara gasa på som förr. Helst med dieselbil för i Collins värld är skadliga HC, höga kväveoxider och nanopartiklar inget att oroa sig för.

Hans antiproganda mot etanolbilar börjar få orimliga propotioner i svensk press ( ja i alla fall i Aftonbladet) och kan vara förödande för det miljöarbete som drivs.

Collin verkar dock rätt förnöjd att spela viktigpetter och förhoppningen att han kommer till insikt verkar inte stor. Han anser tydligen att alla är korrupta, men inte han själv. Men kanske hans agerande ger fart åt Aftonbladets upplagesiffror? Dock känns tidningens miljöarbete paradoxalt med sådan skribent.

Kanske börjar Collin bli frustrerad över att hans hatobjekt etanolbilen tycks vinna framfart världen över och hos bilfabrikanter? Då kanske det endast återstår skamgrepp i argumentationen. Joachim Kerpners egenhändigt komponerade bevisföring innebär i princip att han anklagar 100 000 miljöbilsägare i Sverige att vara likvärdiga med barnadödare.

Tyvärr passeras där ett acceptabelt lågvattenmärke i svensk press.

Får man göra sådan beskyllning? Sover den ansvarige utgivaren?

"Stolt etanolbilsägare"

Urklipp från olika leverantörers prisjusteringar inom matbranschen

LRF-tidningen Land Lantbruk räknar efter intervjuer med folk i branschen att priserna kan gå upp med 30 procent för mjöl, medan det för pasta, gryn och flingor kan röra sig om 1 020 procent. Rekordlåga spannmålslager till följd av ökad konsumtion i Kina och växande etanolproduktion sägs vara pådrivande faktorer.

Vetepriserna har gått upp med 77% från jan -07. Räknar man med den lilla nedgången sista perioden så är ökningen 74%

Majsmjöl har gått upp med 40% sedan januari 07

Ökning av världsmarknadspriser från en leverantör

Vitkål 20 %

Vetemjöl 70 %

Kyckling 20 %

Olja 20 %

Ägg 35 %

Stärkelse 30 %

Bambuskott 10 %

Mungbönor 15 %

Från datumet 1/1 2007 tom 30/11 har priserna på Sojabönor gått upp med 57%

Världsmarknadspriserna på spannmål stiger till rekordhöga nivåer. Orsakerna är flera, bland annat ökad efterfrågan, samt att man nu även använder spannmål till framställning av bränsle.

Detta medför att priset på kycklingfoder höjs kraftigt, vilket får som följd att vi tyvärr är tvingade att genomföra en ny prishöjning.

Ytterligare prismeddelanden

Tillgången på foderspannmål i världen har minskat till en kritisk nivå på grund av missväxt i flera stora producentländer och starkt stigande produktion av etanol. Priserna på vete, som är största ingrediens i hönsfoder, har fördubblats under de senaste veckorna.

Foderpriserna har redan höjts till producent vid flertalet tillfällen under juli och augusti.

Foderindustrin kan inte lämna tillförlitliga prognoser för fortsatt prisutveckling. Spannmålshandelns priser styrs av börserna i Chicago och Paris som är omöjliga att förutspå. Det innebär att ytterligare prishöjningar på ägg kan följa under den närmaste tiden. Utvecklingen är likartad i hela världen.

Inte tror jag att prishöjningarna kommer de små fattiga bönderna till del. Tror eller kanske bättre, vet någon att det gör så? Vart tar alla pengarna vägen?

De svenska spannmålsbönderna täljer i alla fall guld med lie just nu för vi hade en rekordskörd 2007 och våra priser styrs av Chicago och Paris.

Sture Svahn