ÅSIKT

Trygghet åt folket

Per Svartz & Kjell Elefalk: Skånepolisens försök med att prioritera vardagsbrott har ökat förtroendet från allmänheten

När polisen arbetar med att åtgärda smärre ordningsstörningar och andra mindre brott så ökar samtidigt chanserna att bekämpa grövre brott.
Foto: TOMAS LEPRINCE
När polisen arbetar med att åtgärda smärre ordningsstörningar och andra mindre brott så ökar samtidigt chanserna att bekämpa grövre brott.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Media, politiker och ett stort antal privatpersoner riktar kritik mot polisens förmåga att hantera såväl vardagsbrottslighet som organiserad brottslighet. Diskussionen blir spretig och det beror till stor del på att det är oklart vad som är bra polisverksamhet. Är det antalet klara utredningar per polisman? Antalet böter för hastighetsöverträdelser? Eller är det hur snabbt polisbilen kommer när någon har ringt 112? Eller kanske en låg kostnad per våldsbrottsutredning?

Polisen i Skåne har med hjälp av trygghetsmätningar prövat att arbeta med begrepp som medborgarperspektiv och kundnöjdhet i samarbete med många av Skånes kommuner och brottsförebyggande råd. Analyser av mätresultaten ger en bra bild av vilka ordningsstörningar, brottslighet och andra otrygghetsfaktorer som finns. Därefter har polisen de senaste tre åren genomfört ett stort antal trygghetssatsningar.

Främsta arbetsmetod för att uppnå ökad trygghet har varit större synlighet med inriktning mot kommunens konkreta problembild. Och en låg tolerans mot problem och ordningsstörningar har gällt. Vi har kunnat se positiva resultat.

En förbättrad trygghet kan de senaste åren noteras i 19 av Skånes kommuner, också i sådana trygghetshänseende omdiskuterade städer som Malmö och Landskrona. Vardagsbrottsligheten har också under de senaste åren minskat i Skåne. Även om det är svårt att bedöma den polisiära inverkan på tryggheten, kvarstår dock att polisens prioriterade insatser (byggda på allmänhetens information) har fått positiva resultat.

Det medborgarbaserade arbetssättet har också lett till att allmänheten har fått en mer positiv syn på polisen. Mycket tyder på att om polisen använder trygghetsmätningar och har förmågan att arbeta efter dess indikationer så förbättras relationen till allmänheten omgående.

Vi har också frågat dem som anmäler brott om hur nöjda de är med polisens arbete. Allmänheten är nöjd med polisens arbete vid bostadsinbrott, väskryckning och bilstölder. Däremot inte vid misshandel med obekant gärningsman. Målsägarnas bedömning av polisens arbete med våldtäkt/försök till våldtäkt visar att det finns ett missnöje med rättsprocessen. Polisens arbetsinsats och engagemang får dock ett relativt högt betyg.

I Skåne har också nöjdheten hos dem som ringt 112 för polishjälp undersökts. Resultaten visade att många var missnöjda. I själva verket kunde antalet kritiker räknas i tiotusentals och kanske berodde det på ett arbetssätt som inte var helt genomtänkt.

Arbetet lades då om och poliser började systematiskt dagen efter kontakta de som ringt 112 och fråga om det fanns ytterligare något de kunde göra.

Resultaten från den nya hanteringen av akuta händelser ledde till närmast sensationell förbättring av nöjdheten hos dem som ringt 112.

Polisen är i allt väsentligt beroende av allmänhetens förtroende och acceptans för en väl fungerande verksamhet. Om tilliten ökar, ökar också viljan att anmäla brott, vittna i processer och ringa efter akut polishjälp. Även motståndet mot grövre brottslighet stärks, liksom förståelsen för polisens arbete under stökiga helgdygn och vid andra händelser.

En viktig slutsats är därför att om polisen är mer effektiv när det gäller mindre ordningsstörningar och enklare brott, så påverkar det även grov brottslighet och större ordningsproblem mer än vad som förefaller vara fallet vid första anblicken. Kundnöjdhet och brottsbekämpning sammanfaller i allt väsentligt.

Även om det finns många fällor att uppmärksamma, när polisen arbetar på det sätt vi prövat i Skåne, är detta ett sätt att arbeta som bör ges ökat utrymme. Att allmänheten är nöjd är en av grundpelarna för att förstå vad som är bra polisverksamhet.

FAKTA

Nöjda människor har större förtroende för polisen och det leder till färre brott och mer trygghet. Det visar ett flerårigt försök hos Skånepolisen.

Att allmänheten är nöjd är en av grundpelarna för att förstå vad som är bra polisverksamhet, skriver Per Svartz och Kjell Elefalk.

Dagens debattörer

Per Svartz

Polismästare, taktisk ledare på Polismyndigheten i Skåne. Tidigare polischef i Malmö.

Kjell Elefalk

Utvecklings-

direktör, rådgivare till polisledningen i Skåne. Tidigare verksam på Rikspolisstyrelsen.

--------------------------

”Om tilliten ökar, ökar också viljan att anmäla brott, vittna i processer och ringa efter akut polishjälp”