ÅSIKT

Sluta sluddra om alkoholen

Gudrun Schyman: Rattfylla ett resultat av vår dubbelmoral kring alkohol

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Gudrun Schyman
Foto: Lina Boström Einarsson
Gudrun Schyman

DEBATT I gårdagens Aftonbladet kunde vi läsa att Rikard Palm, nyhetsjournalist på SVT, åkt fast för rattfylleri. Han, precis som många andra, hade satt sig i bilen morgonen efter en blöt kväll med gänget. Han kände sig nykter. Jag betvivlar varken det eller att han i dag ångrar sig djupt.

Några sidor längre fram i samma tidning kunde vi läsa om en 5-årig pojke som hamnat på sjukhus efter att ha blivit påkörd av en kraftigt berusad man.

Bägge händelserna är konsekvenser av samma sak – samhällets dubbelmoral inför alkoholen. Å ena sidan ska vi ta till oss av en livsstil som bygger på en ökande vardagskonsumtion, gärna förklädd till kontinentala vanor. Å andra sidan är vi snabba att moralisera över enskilda som inte klarar spriten.

Jag har märkt att det finns två saker som är väldigt provocerande för många. Det ena är en alkoholist och det andra är en nykterist. Bägge ifrågasätts. Alkoholisten fördöms och ska helst försvinna utom synhåll. Nykteristen ska ta sig ett glas och vara som folk. Allt annat är att vara moralist och festförstörare.

Sedan slutet av 1980-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat drastiskt. Med över 30 procent. Nu dricker vi i genomsnitt runt tio liter ren alkohol per person och år. Omräknat till vanlig sprit blir det nästan en halv liter i veckan.

Den dramatiska ökningen är inte ödesbestämd. Snarare ser vi resultatet av politiska beslut som passar de smarta och aggressiva lobby- och reklamkampanjerna från den kapitalstarka alkoholindustrin som hand i handske.

Vissa grupper ökar sitt drickande mer än andra. Kvinnor, framför allt unga och vi över femtio år, dricker mer än tidigare. Det finns ett tydligt samband mellan alkohol och de strukturer som underordnar kvinnor i samhället. Normen skaver och allt fler unga tjejer känner sig tvingade att dricka sig fulla för att våga leva upp till en stereotyp könsroll.

Dubbelarbetande kvinnor använder alkohol för att få ner stressnivån när det obetalda arbetet (hemma) tar vid. En riktig man ska ha (minst) en öl i näven. För många unga är Fest liktydigt med Full. Idolerna raglar runt i kvälls- och veckopress. Media inpräntar ihärdigt just den berusningskultur som spritlobbyn saluför som modern livsstil.

Bakom den ökande konsumtionen döljer sig inte bara att alkoholen allt oftare ses som ett självklart och naturligt inslag i alla möjliga sociala sammanhang - vid idrottsevenemang, vid musikfestivaler, vid skolstarter (så kallad nollning), och så vidare.

Den grymma sanningen är också att många fler i dag får uppleva alkoholberoendets problem. Beroendemottagningar och AA:s (Anonyma alkoholisters) mötesplatser rapporterar om allt yngre besökare. Fler barn växer också upp med vetskapen om att just den vuxna person som ska stå för trygghet, stabilitet och omvårdnad i stället är frånvarande, oberäknelig och själv i behov av omsorg. Kostnaderna för samhället räknas i många tiotals miljarder kronor årligen.

När det gäller trafiken görs det enligt Vägverket dagligen 15 000 – 20 000 bilresor med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Av de förare som omkommer i trafiken har cirka 30 procent alkohol i kroppen. Vid singelolyckor ligger andelen på 50 procent.

Alla som dricker alkohol blir inte alkoholister och därför kan det kan vara frestande att gömma sig bakom tanken att andras alkoholproblem inte är min angelägenhet. Men det räcker med att tänka på de barn som drabbas för att snabbt inse att vi alla har ett ansvar.

När det gäller sprit och trafik säger sig ju alla vara överens om att det inte är en lyckad kombination. Trafiken ska vara helnykter. Om alla är överens så är det väl bara att sätta in alkolås i alla bilar, både gamla och nya. Det är enkelt. Tekniken finns. Kan man fatta beslut om att bilarna inte får släppa ut hur mycket som helst så måste man väl kunna fatta beslut om att förarna inte heller får släppa ut hur mycket som helst. Det kan väl knappast kallas integritetskränkande att inte få köra bil berusad? Eller är det så att man är inne och trampar på minerad mark här? Handlar det i själva verket om patriarkal potens som sitter både i bilen och flaskan?

FAKTA

Gudrun Schyman, 61, Simrishamn. Talesperson för Feministiskt initiativ och föreläsare på temat sprit, makt och kön.

Med anledning av att SVT:s nyhetsankare Rikard Palm i går gick ut och berättade att han kört rattfull lyfter Gudrun Schyman (FI) frågan om alkohol i trafiken.

Gudrun Schyman