ÅSIKT

Låt barn klaga vid brott mot barnkonventionen

Efter 20 år med konventionen är det dags att öka genomslagskraften

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I 20 år har FN:s barnkonvention funnits. Barnkonventionen ska stärka skyddet för barnets mänskliga rättigheter. Endast två stater har inte ratificerat konventionen, vilket innebär att i stort sett alla världens länder har åtagit sig att respektera, skydda och uppfylla de rättigheter som garanteras av konventionen.

Trots detta kränks miljontals barns rättigheter varje dag i alla världens länder. Det är hög tid att fråga oss varför detta sker, hur vi kan låta detta ske och sist men inte minst vad vi kan göra för att stärka barnkonventionen i praktiken så att barn världen över kan få sina rättigheter respekterade till fullo.

Något som är centralt för skyddet av de mänskliga rättigheterna är att det finns en möjlighet för individer att kunna ställa förövare till svars då kränkningar skett. Möjligheten att få sin sak prövad av en oberoende och opartisk instans är en rättighet i sig som ofta anses vara av grundläggande betydelse, eftersom denna rätt kan innebära ett mer effektivt skydd av de övriga rättigheterna.

Först och främst måste det finnas ett nationellt system dit barn och deras representanter kan vända sig om de upplever att en rättighet blivit kränkt. Dessa mekanismer måste vara lättillgängliga för barn som redan har svårt att göra sina röster hörda. För att sätta press på de stater som kränker mänskliga rättigheter behövs även en internationell instans dit individer kan vända sig för att få upprättelse och ställa staterna till svars, om de nationella systemen inte existerar eller misslyckas med att ge upprättelse.

Barnkonventionen är den enda konventionen för mänskliga rättigheter som saknar en internationell instans dit individer kan vända sig. Det är särskilt svårt för barn att kräva upprättelse när deras rättigheter kränks eftersom de inte alltid ges möjlighet att göra sina röster hörda. Barn skyddas av de andra konventionerna om mänskliga rättigheter, men en prövning av barns rättigheter som sker enligt någon annan konvention utgår inte från barnets villkor och de grundläggande principerna i barnkonventionen. I barnkonventionen finns nämligen vissa rättigheter som inte täcks av andra konventioner. Dessutom är det viktigt att frågor som rör barn prövas av personer som har särskild kunskap om barnets rättigheter.

FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) diskuterar i nuläget ett förslag om att införa en individuell klagorätt vid brott mot barnkonventionen. Men för att ett sådant förslag skall kunna bli verklighet krävs ett starkare stöd från FN:s medlemsländer.

Ett stort antal länder stödjer förslaget, tillsammans med över 500 internationella och nationella enskilda organisationer samt det europeiska nätverket för barnombudsmän (ENOC). Även FN:s barnrättskommitté, som är det organ som övervakar barnkonventionen och som skulle ta hand om eventuella klagomål, är positiva till förslaget. Den 14-18 december möts regeringsrepresentanter i Genève för att diskutera förslaget men den svenska regeringen har ännu inte presenterat någon svensk politisk linje i frågan.

Som ordförandeland för EU och förebild för andra länder när det gäller barns rättigheter har Sverige ett särskilt ansvar att visa att barns rättigheter måste tas på allvar. En individuell klagorätt under kommittén för barnets rättigheter skulle sätta press på stater att uppfylla de åtaganden som gjordes för 20 år sedan och därmed öka barns möjligheter att få sina rättigheter uppfyllda.

Barnrättsorganisationen Plan Sverige uppmanar därför den svenska regeringen att ta ställning till förmån för förslaget om att införa individuell klagorätt till barnkonventionen och därmed stärka barnets mänskliga rättigheter.

FAKTA

Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare, Plan Sverige.

Sara Philipson, rådgivare barns rättigheter, Plan Sverige.

Anna Hägg-Sjöquist
Sara Philipson