ÅSIKT

Inför kreditprövning för sms-lån

Emma Henriksson (Kd): Myndigheter måste få rätt att granska långivarna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT För många människor innebär julens helger inte bara glädje och frid. Höga förväntningar och stor press på att visa generositet mot sina nära och kära frestar många att gräva djupare hål i plånboken än de egentligen har råd med. Det finns en uppsjö av företag som mer än gärna lånar ut de där extra slantarna. De senaste åren har antalet personer som hamnat hos Kronofogden till följd av så kallade sms-lån har ökat explosionsartat. Redan från början var ungdomar överrepresenterade bland dem som inte kan betala tillbaka lånen, det är de fortfarande. Men de är långt ifrån ensamma. Allt fler kvinnor, många gånger ensamstående föräldrar, hamnar i skuldfällan och tyvärr ofta hos kronofogden.

Självklart måste kunskaperna i privatekonomi och informationen om sms-lånens risker förbättras. Men det räcker inte, vi måste också göra någonting för att stoppa de oseriösa företag som gör stora vinster på att lura människor till snabba, dyra och osäkra lån. De som tar lånen är för det mesta medvetna om att lånen är dyra och att de egentligen inte innebär någon lösning. Men en enskild konsument, i ett ekonomiskt trängt läge, är ett lätt offer för skrupellösa långivare.

För det första borde vi se till att det alltid måste göras kreditprövningar innan man får ta ett lån. Det gör att processerna blir lite längre, vilket minskar risken för impulslån, och för att lån ges till den som redan befinner sig i en skuldfälla.

För det andra borde Kronofogdens skyldighet att hjälpa dessa oseriösa företag med indrivningar minska. När företagen överlämnar ärenden till Kronofogden är det staten, det vill säga skattebetalarna, som får ta kostnaden för att driva in deras skulder. Eftersom de inte själva behöver betala kostnaderna är det lätt att inse att deras eget intresse av att kontrollera om den som vill låna pengar faktiskt har möjlighet att betala tillbaka är ganska litet. Men inte nog med att skattebetalarna får ta kostnaden. Många gånger har den skuldsatte först tagit nya lån i flera omgångar för att kunna betala tillbaka det ursprungliga lånet. En summa som med räntan växer snabbt för varje månad. Så kan det inte fortsätta. Det finns skäl att överväga om Kronofogden ska ta hand den här typen av indrivningar.

Ett annat problem är att det idag inte finns det någon som kontrollerar sms-låneföretagen. Det enda de behöver göra är att anmäla sin verksamhet hos Finansinspektionen (FI). Men till skillnad från företag som bedriver bankverksamhet och som därmed står under finansinspektionens kontroll så kan myndigheten inte göra något för att stoppa dessa företag. Men det hindrar dem inte från att använda registreringen hos FI i sin marknadsföring för att framstå som mer seriösa än vad de är. Någon myndighet måste så snart som möjligt få rätt att kontrollera dessa företag ordentligt.

Självklart är det vars och ens ansvar att sköta sin egen ekonomi, men samhället måste också ge förutsättningar för att kunna göra det. För många har den sänkta skatten som jobbskatteavdraget inneburit gjort att de för första gången har tillräckligt mycket pengar kvar i plånboken vid månadens slut för att ha råd att lägga undan lite varje månad. Ett par månadslöner på banken borde vara ett mål som finns inom räckhåll för alla som är självförsörjande. Vi har kommit en bit på vägen. Men för att hjälpa dem som riskerar att hamna i skuldfällan behöver sms-lånemarknaden göras säkrare. Annars riskerar julskulden vara bra mycket längre än till påska.

Emma Henriksson, riksdagsledamot, Kristdemokraterna