ÅSIKT

Nya tuffa arbetslivet: Inhyrd eller uppsagd

Debattörerna: Bemanningsföretag missbrukas för att urholka löntagarnas rättigheter

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Klädbutiken Urban Outfitters i Stockholm. Pontus Willebrand genomför en flygbladsutdelning i protest mot företagets anställningsförhållanden.
Foto: Scanpix
Klädbutiken Urban Outfitters i Stockholm. Pontus Willebrand genomför en flygbladsutdelning i protest mot företagets anställningsförhållanden.

Sedan Arbetsförmedlingens monopol upphävdes och branschen avreglerades 1993 har bemanningsbranschen har haft en stark tillväxt. Men det är först under senare år som problemen och konflikterna kring inhyrd personal uppmärksammats.

Två aktuella exempel är konflikten på klädbutiken Urban Outfitters, där personalen ställdes inför alternativen att antingen bli inhyrd eller uppsagd, samt konflikten på alkoholdistributörens Lagenas lager, där företaget ansåg sig ha behov av mer flexibel arbetskraft och varslade 33 personer med syftet att ersätta dem med inhyrd personal. Enligt fackklubben på Lagena erbjöd sig arbetsgivaren att återanställa ett antal personer i utbyte mot att facket accepterade­ en rad försämringar i arbetsvillkoren.

Debatten om bemanningsföretagen har främst kretsat kring hur anställningstryggheten påverkas. Frågan om vilka andra arbetsrättsliga effekter som inhyrd arbetskraft får, har däremot lämnats därhän.

De undersökningar som gjorts kring bemanningsfrågan har främst utgått från ett samhällsekonomiskt perspektiv och är oftast skriven av en partsorganisation. Det är svårt att hitta någon tidigare undersökning om vad inhyrd arbetskraft får för effekter ur ett arbetsrättsligt perspektiv.

Vi har genomfört en mindre studie, som syftar till att undersöka vad möjligheten att använda sig av inhyrd arbetskraft bland företagen får för effekter på lokala förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Studien baseras på svarsresultaten från en enkät till ombudsmän hos Kommunal, Handels och IF Metall. Vi har alltså nått en stor del av dem som sitter med i lokala förhandlingar från de fackliga organisationerna.

Även om studien är långt ifrån tillräckligt omfattande för att kunna leda till några säkra slutsatser menar vi ändå att den visar på en rad problem.

Våra resultat visar att många av de som har förhandlat med företag som använder sig av inhyrd arbetskraft, har erfarenhet av att arbetsgivaren använder möjligheten för att få ett förhandlingsövertag i lokala förhandlingar.

Det gäller inte enbart turordningslistor och förtur vid återanställning, utan också utfallet i förhandlingar om medbestämmandefrågor, lönefrågor och i vissa fall också arbetsmiljöfrågor.

Resultaten är oroande. När fackets möjlighet att förhandla som en jämbördig part försvagas, så försvagas också löntagarkollektivet.

På sikt innebär det att vi får svårt att upprätthålla vår svenska arbetsmarknadsmodell med förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Resultatet blir urholkade rättigheter för löntagare och en återgång till ett arbetsliv där företagsledningens ord är lag.

Under årets avtalsrörelse har de fackliga organisationerna haft som krav att en reglering måste till för att skapa balans på arbetsmarknaden. Kraven har delvis fått genomslag. I några avtal har frågan reglerats genom att ge anställda en förstärkt återanställningsrätt under sex månader, i andra branscher har en modell införts där arbetsmarknadens parter förhandlar vid användande av inhyrd arbetskraft som överstiger fem veckor. Vad de här avtalen får för effekt är för tidigt att säga. Förhoppningsvis kan de kompensera en del för den nuvarande bristen på reglering.

Vi önskar att frågan undersöks vidare och att en analys görs av vad det förändrade förhandlingsläget i de lokala förhandlingarna får för effekter, samt att arbetsmarknadens parter i första hand tar ansvar för att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare säkerställs. Om arbetsmarknadens parter inte själva klarar av att lösa detta måste det till slut lösas med lagstiftning.

Det är viktigt att betona att det inte är bemanningsföretagen och den inhyrda personalen i sig som är problemet. Vi tror att bemanningsföretag spelar en positiv roll på arbetsmarknaden. Bemanningsföretag hjälper i många fall grupper som annars står utanför arbetsmarknaden att få in en fot i arbetslivet.

Problemen uppstår när arbetsgivare som hyr in arbetskraft börjar missbruka bemanningsföretagen som ett slags industriell reservarmé. Vi är oroliga för en utveckling där löntagare ställs mot löntagare för att pressa anställningsvillkor och löner enbart för arbetsgivarens vinning.

FAKTA

Karin Ehlin Kolk, Stockholm, studerande.

Daniel Gullstrand, Stockholm, fil. kand. Båda debattörer är aktiva i Socialdemokratiska studentförbundet.

Var finns jobben? Under två veckor kommer Aftonbladet att särkilt uppmärksamma jobbfrågan. Dagens debattörer menar att arbetsgivare utnyttjar bemanningsföretagen för att skaffa sig övertag i förhandlingar med facket.

Karin Ehlin Kolk
Daniel Gullstrand